SAOL

publicerad: 2015  

kö

kö [kö´] substantiv ~n ~er 1 rad av väntande; bakre del av trupp e.d.2 biljardkäpp​ – Nästan alla sammansättn. med kö- hör till kö 1.

Singular
en kö	obestämd form
en kös	obestämd form genitiv
kön	bestämd form
köns	bestämd form genitiv
Plural
köer	obestämd form
köers	obestämd form genitiv
köerna	bestämd form
köernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

kö kön köer

kö·er

substantiv

[kö´]

1 ordnad rad av personer som väntar på sin tur

köbildning; biljettkö; matkö

(i) kö (till något)

en lång kö; stå i kö; ställa sig sist i kön; gå före i kön; kön ringlade sig runt hörnet

○ äv. i fråga om annat än personer

bilkö

○ ibland mer el. mindre bildligt i ut­tryck för konkurrens om något åtrå­värt

stor­lagen i NHL stod i kö för att köpa unga svenska ishockeyspelare

○ spec. med ton­vikt på väntan

kösamhälle; bostadskö; daghemskö; telefonkö; tomtkö

belagt sedan 1841; av franska queue 'svans; käpp; rad'; av lat. cau´da 'svans; stjärt'

2 den sista delen av (tävlings)grupp

JFR ²tät

hon fick en dålig start och hamnade i kön

belagt sedan 1816

3 käpp­liknande biljard­redskap som man stöter på bollen med

belagt sedan 1795

Till SO

SAOB

publicerad: 1939  

KÖ kø4, r. l. m.; best. -n l. -en; pl. -er32 (Dalin (1852) osv.).

Ordformer

(queu 1821—1890. queue c. 1780 (: queuen, sg. best.)—1839. kö 1795 osv.)

Etymologi

[jfr d. kø, t. queue; av fr. queue, av lat. cauda, svans (jfr KODA, sbst.1, KODILJ)]

1) spelt. lång, rak, konisk käpp varmed man stöter bollarna i biljardspel, biljardkäpp. CAEhrensvärd Brev 2: 29 (1795). Siwertz Sel. 1: 32 (1920). — jfr BILJARD-KÖ.

2) (förr) spelt. i vissa spel: vinstsumma som icke beror av huvudinsatsen. Tersmeden Mem. 1: 198 (c. 1780). Den som .. har högsta antal ögon (i kortspelet ”komet” betalar) 2 jetoner till Queue, som tillfaller den som vid spelets slut vunnit mäst. HbiblSällsk. 1: 287 (1839). Wilson Spelb. 416 (1888).

3) i sht mil. o. sjömil. om den eftersta delen av en trupp l. en flottavdelning; motsatt: tät. KrigVAH 1816, s. 11. Infanteri i marschform anfalles helst i täten eller köen. StridslInf. 27 (1915). En jagare i spetsen, en i kön och en i midten. VFl. 1916, s. 145 (i fråga om konvoj av lastångare). FältreglArm. 1938, s. 14. — särsk. oeg., om den eftersta delen av en rad av tävlande. 2NF 33: 253 (1921; bildl. i fråga om stormakternas tävlan i de sjömilitära rustningarna). Negern låg i kön, han sparade sig (till slutspurten i loppet). Schulze Emigr. 161 (1930).

4) lång ordnad rad av personer som vänta på att i tur o. ordning få göra ngt inköp l. att bliva framsläppta vid ngn förevisning o. d.; äv. om rad av fordon o. d. som uppehållas av ngt tillfälligt trafikhinder. Stå l. ställa sig i kö. Bilda, förr äv. formera l. göra kö. Ställa sig i kön (jfr 3). AB 1844, nr 88, s. 2. Man börjar redan att ”stå i kö” vid Lejas exposition. SöndN 1862, nr 43, s. 2. Det blef rusning, kö vid (biljett)-luckan, och .. utsåldt hus. Hellander Teat. 63 (1898). En lång kö skådelystna. DN(A) 1917, nr 284, s. 8. SvD(A) 1929, nr 319, s. 8 (om rad av fordon). — jfr TRAFIK-KÖ. — oeg. i ssgn TELEFON-KÖ.

Ssgr: (4) KÖ-BILDNING. Lundin o. Strindberg GSthm 161 (1880). SvD(A) 1935, nr 302, s. 4 (oeg., i fråga om personer som önska invandra i ett land). —

(3) -FARTYG~02 l. ~20. sjömil. om det eftersta fartyget i en formering. TSjöv. 1890, s. 385. —

(1) -SPETS. spelt. Wilson Spelb. 65 (1888). —

(1) -STÄLL. för placering av biljardköer. KatalIndUtstSthm 1897, s. 73.

Till SAOB