SAOL

publicerad: 2015  

komponera

kom·­pon·­era verb ~de ~t 1 konstmässigt sätta samman, ut­arbeta2 skapa musikaliskt verk​ – Jfr komposition.

Finita former
komponerar	presens aktiv
komponeras	presens passiv
komponerade	preteritum aktiv
komponerades	preteritum passiv
komponera	imperativ aktiv
Infinita former
att komponera	infinitiv aktiv
att komponeras	infinitiv passiv
har/hade komponerat	supinum aktiv
har/hade komponerats	supinum passiv
Presens particip
komponerande
Perfekt particip
en komponerad + substantiv
ett komponerat + substantiv
den/det/de komponerade + substantiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

komponera komponerade komponerat

verb

kompone´ra

1 sätta samman (till en helhet) av enklare delar

komponent

någon komponerar något

komponera en mål­tid

belagt sedan 1691; av lat. compo´nere 'lägga till­sammans; ordna; författa'; jfr ur­sprung till deponera, disponera, imponera, kompost, kompott, kompound-

2 skapa i musikalisk (grund)form med av­seende på (visst) musik­stycke, (viss) musik­typ el. i all­mänhet

JFR tonsätta

någon komponerar (något)

komponera musik; komponera en opera; NN komponerade och andra ut­förde instrumenteringen

○ äv. ut­vidgat till andra konstnärliga om­råden

en väl komponerad novell; komponera schack­problem

belagt sedan 1635

komponerakomponerande, komponering, komposition

Till SO

SAOB