SAOL
publicerad: 2015
mån
1mån
adjektiv
~t ~a • angelägen; aktsam, omtänksam: vara mån om ngn/ngt
| Positiv | |
|---|---|
| en mån + substantiv | |
| ett månt + substantiv | |
| den/det/de måna + substantiv | |
| Komparativ | |
| en/ett/den/det/de månare + substantiv | |
| Superlativ | |
| är månast | |
| den/det/de månaste + substantiv |
2mån
oböjligt substantiv
1 grad, utsträckning: i någon mån; i viss mån; i mån av alltefter förekomst av2 i sms.; marginal; till marginal 2
| Singular | |
|---|---|
| en mån | obestämd form |
SAOB
Sökningen på månt i SAOB gav inga svar.