SAOL

publicerad: 2015  
omöjlig
o|­möj·­lig [o`‑ el. omöj´‑] adjektiv ~t ~a o- 1 möjlig
Positiv
en omöjlig + substantiv
ett omöjligt + substantiv
den/det/de omöjliga + substantiv
den omöjlige + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de omöjligare + substantiv
Superlativ
är omöjligast
den/det/de omöjligaste + substantiv

SO

publicerad: 2021  
omöjligt
o|­möj·ligt
adverb
o`möjligt
omöjligen
han kunde omöjligt låta bli att bita på naglarna
belagt sedan 1680

SAOB

publicerad: 1950  
OMÖJLIGT, adv., se omöjlig, adj.