SAOL

publicerad: 2015  
passepartout
passe·­par·­tout [pasparto´] substantiv ~en [‑to´n]; pl. ~er huvud­nyckel; fri­kortin­fattning av kartong kring fotografi el. teckning
Singular
en passepartoutobestämd form
en passepartoutsobestämd form genitiv
passepartoutenbestämd form
passepartoutensbestämd form genitiv
Plural
passepartouterobestämd form
passepartoutersobestämd form genitiv
passepartouternabestämd form
passepartouternasbestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
passepartout passepartouten passepartouter
substantiv
[pasparto´]
1 in­fattning av papp eller tjockt papper kring teckning, fotografi eller dylikt särsk. som komplettering till ram av stabilare material
passepartoutkartong
teckningen sattes in i passepartout
belagt sedan 1891
2 mindre brukligt typ av fri­kort eller passer­sedel
belagt sedan 1904
3 mindre brukligt huvudnyckel
belagt sedan 1768; av franska passe-partout med samma betydelse, till passer, se ur­sprung till passera, och partout 'över­allt'
Passepartout. Smek­namn på Phileas Foggs betjänt i Jules Vernes roman Jorden runt på åttio dagar (1873)

SAOB

publicerad: 1952  
PASSEPARTOUT pas1partω4, äv. -tɯ4, r. l. m. ((†) n. SvLitTidn. 1815, sp. 96); best. -en (vanl. uttalat -partω4n osv.); pl. -er.
Ordformer
(pass- 1906. passe- 1732 osv. -tout 1732 osv. -tu 1906. -tut 1948. Anm. Ordet skrives ofta passe-partout (med bindestreck). I ä. tid skrevs det stundom passe-par-tout l. ss. tre skilda ord passe par tout)
Etymologi
[jfr t. o. eng. passepartout; av fr. passe-partout, till passer (se PASSERA) o. partout (se PARTOUT)]
1) huvudnyckel. Den som missbrukar en passe par tout eller brukar dirk, anses för en Niding. PhilolParrhes. 1768, s. 13. SvUppslB (1934). särsk. (numera bl. tillf.) bildl., om ngt som hjälper l. berättigar ngn till tillträde överallt o. d. Fürst Stobæus 52 (i handl. fr. 1732). Förf. (till Goda Tonen) .. tyckes endast velat använda sitt pickelhäringskap, såsom ett oskyldigt Passe-par-tout. SvLitTidn. 1815, sp. 96.
2) frikort; särsk. om kort som berättigar ngn till fritt tillträde överallt inom ett utställningsområde l. vid en nöjestillställning l. till föreställningarna på en teater o. d. Ekbohrn (1904). Östergren (1934).
3) ram för fotografier, gravyrer o. d., som består av en pappskiva l. dyl. i vars mitt gjorts en (i allm. fyrkantig l. oval) utskärning för fotografien osv. WoJ (1891). En litografi med passepartout. Form 1950, s. 126.
Ssgr: (2) PASSEPARTOUT-BILJETT. särsk. (i Finl.) om järnvägsbiljett som berättigar ngn till att under en viss tid göra vilka resor han vill på landets (statliga) järnvägar. TT 1898, Allm. s. 5.
(2) -KORT, n. SvD(A) 1923, nr 85, s. 3.
(jfr 1) -NYCKEL.
(jfr 3) -RAM.