SAOL

publicerad: 2015  
rulle
rulle substantiv ~n rullar • cylindriskt före­mål; spec. filmrulle; ​full rulle ⟨vard.⟩ full fart
Singular
en rulleobestämd form
en rullesobestämd form genitiv
rullenbestämd form
rullensbestämd form genitiv
Plural
rullarobestämd form
rullarsobestämd form genitiv
rullarnabestämd form
rullarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
rulle rullen rullar
rull·en
substantiv
rull`e
1 cylindriskt före­mål som kan bringas att rulla mot ett under­lag och som an­vänds, löst el. monterat på axel, som hjälp­medel vid förflyttning av före­mål eller dylikt
JFR hjul
dra upp båten på rullar; arkiv­hyllorna gled på rullar
full rulle 1var­dagligthögsta farthon cyklade iväg i full rulle 2var­dagligthög stämningpå fest eller dylikt: på firma­festen var det som vanligt full rulle
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska rulle; av lågtyska rulle, rolle med samma betydelse; via franska av lat. rot´ulus 'litet hjul; rulle; förteckning'; jfr ur­sprung till 1roll!!, rotel, rotera, 2rulla!!
2 cylindriskt före­mål som består av material som virats runt en (tänkt) axel
filmrulle; tapetrulle; toalettrulle; trådrulle
en rulle (något) en rulle (med något)
en rulle koppartråd; en rulle hushålls­papper
○ spec. om biograf­film el. film på video var­dagligt
en rulle med några Chaplin­filmer
○ äv. om (cylindriskt) före­mål som an­vänds till att vira upp något på
JFR rulle 1, spole 2
spola över tråden på en tom rulle
○ äv. om annan före­teelse med cylindrisk form
vårrulle
en rulle kex
belagt sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen
Till SO

SAOB