SOUND sa͡ω4nd l. sa͡ω4nd, äv. sa͡u4nd l. sa͡u4nd, l. med genuint engelskt uttal, n.; best. -et; pl. -s.
Etymologi
[av eng. sound, av anglofr. soun, av ffr. son, ljud, motsv. lat. sonum, ack. sg. av sonus, ljud (se SONETT)]
mus. företrädesvis i fråga om modern populärmusik: (ss. summan av ett antal upplevelsekomponenter, i sht klangfärg, faktur (se FAKTUR, sbst.1 II) o. harmonisering, uppfattat) musikaliskt totalintryck som karakteriserar en viss orkesters l. artists l. skivproducents o. d. utförande l. presenterande av ett visst musikstycke l. musik i allmänhet l. som är karakteristiskt för en viss musiktyp o. d.; stundom äv. inskränktare, om ljudupplevelsen av ett visst l. vissa instrument i en orkester (äv. närmande sig l. övergående i konkret anv., om instrumentet l. instrumenten). Ett smakprov på ”nya” Shanes får vi i ”It's allright babe”. Det nya soundet består i stort sett av ett elpiano. ST 14/11 1965, s. 11. Det nya amerikanska soundet i popen har det länge talats om här hemma. ÖgCorr. 1966, nr 44, s. 11. Han kan spela blues .. med ett ”sound” som .. jag blir alldeles vek om hjärtat av. Expressen 1966, nr 157, s. 16. Sound .. Användes ofta för att beteckna en helhetsklang hos en popgrupp eller musiktyp. Fölsch PopmusUtv. 42 (1970). Kan man tala om ett björlinskt sound? Jovisst, förkärleken för flöjt och oboe och för symfonimusiker, den sofistikerade kammartonen med ett spetsverk av stämmor, ett grenverk där de går i varandra. SvD 23/1 1978, s. 14. Vissa artister har en särpräglad vokal utstrålning som sin viktigaste tillgång, t. ex. Tommy Körberg, Björn Skifs, Jerry Williams och Monica Zetterlund .. I dessa fall byggs soundet mer eller mindre upp kring solovokalisten, som framtonar med måttliga klangmanipulationer eller inga alls. Därs. s. 57.
