SAOL

publicerad: 2015  

steeplechase

steeple|­chase [sti´peltçejs] substantiv ~n [‑en]; pl. ~r [‑er] • en form av hinder­löpning till häst

Singular
en steeplechase	obestämd form
en steeplechases	obestämd form genitiv
steeplechasen	bestämd form
steeplechasens	bestämd form genitiv
Plural
steeplechaser	obestämd form
steeplechasers	obestämd form genitiv
steeplechaserna	bestämd form
steeplechasernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

steeplechase steeple­chasen steeple­chaser

substantiv

[sti´peltçejs]

● typ av hinder­löpning till häst, över fasta hinder

belagt sedan 1850; av engelska steeplechase med samma betydelse, till steeple '(kyrk)spira' och chase 'jakt; jaga'

Till SO

SAOB

publicerad: 1989  

STEEPLECHASE sti4peltɟej1s l. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r. l. m.; best. -en; pl. -er (Wiedesheim-Paul Turf. 20 (1927) osv.), äv. -es (THästv. 1868—69, s. 4).

Ordformer

(förr äv. -chace)

Etymologi

[av eng. steeplechase, av steeple, kyrktorn, avledn. av den rot som föreligger i STOP o. (med avljud) i STUPA, o. chase, jakt, förföljande, till chase, jaga, förfölja, av ffr. chacier, varav äv. fr. chasser (se CHASSERA); urspr. användes ss. mål ett avlägset kyrktorn, varvid alla mellanliggande hinder skulle passeras. — Jfr STEEPLE, STEEPLECHASARE, STEEPLER]

sport. hinderlöpning med naturliga l. (numera vanl.) konstgjorda hinder; numera bl. i fråga om hästkapplöpning, förr äv. dels om hinderlöpning till fots för herrar, dels om skridskolöpning över hinder l. tävling med isjakt över hinder. Kappridning öfver hinder (Steeple chase). PT 1850, nr 183, s. 1. TIdr. 1895, s. 76 (på skridsko). Man blinkar inte .. för en råk .. tar ett skutt öfver rämnan och hamnar välbehållen på andra iskanten. De skickligaste ha ibland med berådt mod roat sig med en .. steeple-chase med isjakt. Carlsson HelaSthm 129 (1911). Försöksheat i steeplechase 3,000 meter och 1,500-meterslöpning. SDS 1928, nr 51, s. 10. NFSportlex. (1946; äv. om hinderlöpning till fots).

Ssgr (sport.): STEEPLECHASE-BANA. hästkapplöpningsbana för steeplechase. TIdr. 1895, s. 9. —

-FINAL. (†) final (se d. o. II b) i tävling i hinderlöpning för herrar. SvD(B) 1924, nr 186, s. 10. —

-HÄST. häst använd l. avsedd för steeplechase. Wrangel HbHästv. 1042 (1886). TIdr. 1895, s. 9. —

-JOCKEJ. (numera bl. tillf.) jockej som rider l. brukar rida steeplechase. THästv. 1868—69, s. 107. —

-LOPP. lopp (se d. o. 1 b) bestående av steeplechase. IdrBl. 1935, nr 100, s. 4. —

-RIDNING. Wiedesheim-Paul Turf. 9 (1927). —

-RYTTARE. ryttare som deltar l. brukar delta i steeplechase. THästv. 1868—69, s. 36. —

-SADEL. (numera bl. tillf.) sadel för steeplechase. Wrangel HbHästv. 252 (1885).

Till SAOB