SAOL

publicerad: 2015  
vidskeplig
vid|­skep·­lig adjektiv ~t ~a vidskepelse
Positiv
en vidskeplig + substantiv
ett vidskepligt + substantiv
den/det/de vidskepliga + substantiv
den vidskeplige + maskulint substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de vidskepligare + substantiv
Superlativ
är vidskepligast
den/det/de vidskepligaste + substantiv

SO

publicerad: 2021  
vidskeplig vid­skepligt vid­skepliga
vid|­skep·lig
adjektiv
vi`dskeplig
fylld eller präglad av vid­skepelse
han var så vid­skeplig att han inte vågade tentera fre­dagen den 13:e
belagt sedan 1472–86 (Speculum Virginum); fornsvenska vidhskipliker

SAOB

publicerad: 2017  
VIDSKEPLIG vi3d~ʃe2plig (vidske’plig Weste (1807)), förr äv. VIDSKEPELIG, adj. -are; adv. -A (†, Serenius Hhh 2 a (1734), Serenius (1741)), -EN (†, Schroderus Os. 1: 395 (1635), Ekblad (1764)), -T (Willman Jap. 166 (1667) osv.).
Ordformer
(vi- (-ij-) 16021729. vid- (hw-, w-, -ij-, -dh-) 1593 osv. wedh- 1682. witt- 1681. wydh- 1674. -skeepe- 1682. -skep- 1611 (: wijskeplighet) osv. -skepe- (-sch-, -skj-) 16021814. -skeppe- 17461856 (: widskeppelighet). -skiepe- 16801755. -skiepp- 1738. -skieppe- 1734 (: Widskieppelighet)1847. -skip- 1734 (: widskiplighet). -skipe- 16181741. -skippe- 1697. -skäpe- 1593. -lig (-gh) 1593 osv. — n. sg. o. adv. -ligit 1639c. 1770. -ligt 1666 osv.)
Etymologi
[fsv. vidhskipliker; till fsv. vidhskipil, viðskiple (se VIDSKEPELSE)]
1) om person: som är präglad l. påverkad av vidskepelse; skrockfull (se d. o. 1). (Biskopen) Bleff .. en widskepeligh Martyr, som sådan Fahra wäl hade kunnat vndgå. Schroderus Os. 2: 598 (1635). Antonius Pauci .. kunde länge icke få någon audience hos den widskeppelige Hertig Philip .. emedan Astrologen beständigt ansåg tiden för ogynsam. GT 1788, nr 128, s. 3. På åtskilliga ställen ser man de widskeppelige resa eller gå till wissa kyrkor eller källor, för att der offra penningar eller annat. Wåhlin LbLandth. 49 (1804). (Ugglornas) skri är .. af en elak betydelse för widskepligt folk. Holmström Ström NatLb. 2: 19 (1852). Mamma, som var gammalmodig och vidskeplig, hon trodde på änglar. Höijer Solv. 114 (1954).
2) om ngt sakligt (numera nästan bl. om ngt abstrakt): som vittnar om l. präglas av l. hör samman med vidskepelse; jfr SKROCKFULL 2. Att .. (liturgin) i alle motte är vidskäpeligh och i sielfve grunden aldeles likformigh then påfveske messa. RA I. 3: 88 (1593). Spåmän .. och Signerskor spodde och förkunnade om tilkommande ting, icke aff Gudomligh krafftz ingifwande .. Vtan vthaff .. widskepeligit lottkastande. Schroderus Comenius 644 (1639). Thet widskepeliga eldgnidandet, som til förekomande af Boskapssjukan brukas. Rig 1958, s. 26 (1750). Torsten, hvarföre sätta din tro till en vidskeplig amulett? Topelius Fält. 3: 362 (1858). Ända till helt nyligen var de lärda yrkena omgivna med en sista rest av den vidskepliga vördnad, som tidigare ägnades medicinmannen och prästen. Selander Modernt 94 (1932).
3) ss. adv.: på ett sätt som vittnar om l. präglas av l. hör samman med vidskepelse; förr äv. närmande sig bet.: ängsligt l. överdrivet. (Biskopen) förskaffade sigh hos mongom itt stort Anseende ther medh, at han medh allsomstörste Idkesamheet och nästan widskepeligen lågh vthi sin Gudztienst. Schroderus Os. 1: 395 (1635). Qwinfolken (i Albany) äro .. nästan widskeppeligen renlige, hwad deras gålf widkommer. Kalm Resa 3: 192 (1761). Pastor talade på det stora oskick, som föröfwas af drängar och gåssar medelst skiutande i byarna före och under Påskehelgden .. såsom widskepeligit til sin uprinnelse. KulturbVg. 3: 114 (1768). Hon (var) vidskepligt rädd för att spela sjuk – man kunde verkligen bli det. Siwertz Sel. 2: 166 (1920). Det var .. (här) som barnmorskan ställde fram en lampa i fönstret klockan tio minuter över tolv, natten till fredagen den 13 år 1903 – inte den 12 som vidskepligt skrevs in i födelseregistren. DN 25/2 2003, s. 7.
Avledn.: VIDSKEPLIGHET, r. l. f. till 1, 2: egenskapen l. förhållandet att vara vidskeplig; förr särsk. i uttr. komma ngn till vidskeplighet, förmå ngn till vidskeplighet (jfr KOMMA, v. III 2 a δ); äv. konkret(are), om ngt som vittnar om vidskeplighet, vidskepelse. (Onda andar försöker) komma oförståndighe menniskior till mykin wijskeplighet, om the medh någon dröms fullbordan kunna först komma them i troona. Forsius Phys. 344 (1611). (Jag önskar) at någon wille .. ställa then gemena hopen under ögonen, the många widskepeligheter, som af hedendomen äro qwarlemnade. Isogæus Segersk. 1159 (c. 1700). Af vidskeplighet .. blotade han på Tors dag och lät en kristen man läsa öfver storplogen: på detta sätt var han ju från båda hållen skyddad. PT 1905, nr 98 A, s. 3.