SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
rond
rond [rån´d] substantiv ~en ~er rund­tur, runda; spec. läkares rund­vandring till patienter på sjuk­husom­gång t.ex. i boxnings­match el. schack­turneringring­dans
Singular
en rondobestämd form
en rondsobestämd form genitiv
rondenbestämd form
rondensbestämd form genitiv
Plural
ronderobestämd form
rondersobestämd form genitiv
rondernabestämd form
rondernasbestämd form genitiv