publicerad: 2021
begåva
begåvade begåvat
verb
●
vanligen pass. el. perfekt particip
frikostigt förse med något värdefullt; vanligen om obestämd givare
någon/något begåvas med något (för något)
någon begåvas med något (för något)
något begåvas med något (för något)
någon är begåvad med något (för något)
något är begåvat med något (för något)
hon har nyligen begåvats med stadens tvååriga arbetsstipendium
○
ofta ironiskt
Paris har begåvats med ett eget Disneyland; han har begåvats med en ovanligt stor näsa
belagt sedan y. fornsv.;
fornsvenska begava; av lågtyska begaven med samma betydelse; jfr ursprung till
gåva
begåvabegåvande