SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2023  
ÄCKEL äk4el, n. (JournSvL 1798, s. 210, osv.) ((†) r. l. m. Möller 1: 38 (1745), ÖoL (1852)); best. äcklet ((†) äckeln Tegnér (TegnS) 1: 89 (1803); äcklen Darelli Sockenapot. 50 (1760)); pl. (i sht o. numera nästan bl. i bet. 3) =; pl. best. äcklen (Reformatorn 17/9 1939, s. 9, osv.) l. (vard.) äcklena (SvD(A) 23/2 1924, Bil. s. 3, osv.).
Ordformer
(eckel 17111889. ekel- i ssg 1846 (: ekelfagra). äckel 1746 osv.)
Etymologi
[jfr d. ækel; av t. l. lt. ekel, avsmak, samhörigt med ÄCKLA. — Jfr ÄCKLIG]
1) i fråga om kroppsligt tillstånd l. fysisk reaktion: (med kväljningar l. illamående förenad) stark känsla av avsmak l. obehag, särsk. ss. reaktion på lukt l. smak; särsk. mer l. mindre liktydigt med: illamående l. kväljningskänsla, numera i sht om plötsligt påkommande (o. snabbt övergående) illamående osv. En och annan, som klagade öfwer Hufwudwerk, Eckel, Matleda, Ängslan. Block Pest. 33 (1711). Aqua Emetica .. at producera Äckel och Öpning, då däraf tages 2 eller 3 quintin pro dosi. Wallerius ChemPhys. II. 3–4: 154 (1768). Hur är pulsen? Temligen bra – Än magen?… Ibland litet äckel. Ristell Vis. 34 (1787). Rusets eckel fördrifs med Africaniska snäckor / Eller med stekta räkor. Adlerbeth HorSat. 71 (1814). När medicindoften slog emot den afsvimmade, gjorde han en afvärjande rörelse af obehag och äckel. Tavaststjerna Inföd. 265 (1887). Det påkom honom ett sådant äckel, att hans mage vände sig ut och in. Lidforss DQ 1: 177 (1888). Frukt- och prydnadsträd som besprutats med ämnet får gnagare och rådjur att fly i äckel. DN 28/4 1984, s. 39.
2) i fråga om känslomässig reaktion på förhållande l. företeelse l. uppförande (l. person) som uppfattas ss. motbjudande l. frånstötande, särsk.: avsky l. motvilja l. stark olust. Knapt hade jag brutit .. en bit (av brödet), för än jag förnam, at alt jordiskt nu mera tjente til intet annat, än at upwäcka äckel. Roman Holbg 10 (1746). Den till kropp och själ förnötte ynglingen, som ända till äckel smakat verldens lustar. Rademine Knigge 2: 13 (1804). Erinran af fyrtio års stormar fyller vår själ med ett djupt äckel mot alla politiska experimenter. Geijer BlåBok. 31 (1837). Ibland kom det öfver honom ett äckel, att han satte bort tid och krafter på barnsligheter. Strindberg Hafsb. 146 (1890). I en tirad, som .. lagts i munnen på den rävaktige journalisten Struve, stegras detta världsförakt till ett äckel vid tillvaron. 3SAH 50: 131 (1940). Så småningom upptäckte Bergman tiden, samtiden, han fylldes av äckel för dess ondska och brutalitet. 3SAH LXXVI. 1: 37 (1968). — jfr SJÄLV-ÄCKEL.
3) om ngt konkret som inger ngn äckel (i bet. 1 l. 2); äv. (o. numera nästan bl.) om person. (Nattvardsgästens läppar är) särdeles på gammalt och fastande folk så beskaffade, at de lämna efter sig en äckel, och ej sällan en hwit slem på kalkbrädden. Rydén Pontoppidan 364 (1766). Hon har gått och förgapat sig .. i ett äckel på ett afternoontea, en mandelögd geting med guldlänkar kring smala handleder. Rogberg Två 159 (1929). Kabaretavdelningen exekverades av ett litet frackklätt äckel, som deklamerade ”Jägar Malms hustru” och berättade svinaktiga historier. SvD(A) 24/11 1931, s. 10. Jag kan till och med skratta åt det där svekfulla äcklet till karl. Knutsson Kjærstad JagBrödWalker 32 (2009).
Ssgr: (1) ÄCKEL-KUR. (†) kur (se kur, sbst.3 1) som går ut på att framkalla (bestående) äckelkänsla l. kräkning; äv. bildl. DA 4/3 1825, s. 2 (bildl.). Den medicinska behandlingen (av de psykiskt sjuka) var så bristfällig att man ännu långt in på 1800-talet huvudsakligen begagnade våldsamt laxerande medel samt kräknings- och äckelkurer. DN(A) 5/8 1913, s. 6.
(1, 2) -KÄNSLA. jfr känsla 8 a. (Patienten har) Nästan hvarje morgon äckelkänsla. LGBranting 3: 143 (1859). Han hade ju i alla fall gillat henne. Men nu … Nu känner han ingenting. Kanske en liten äckelkänsla. Fogelström Vakna 212 (1949).
(1) -MAGAD. som har lätt att känna äckel (o. må illa); jfr kräk-magad. Stagnell BSjelfklok 11 (1753). Till ytterlighet äckelmagad mådde han fysiskt illa af hvad han sett. NordT 1885, s. 610.
Avledn. (numera bl. tillf.): ÄCKELAKTIG, adj. till 3: som vållar känsla av äckel, äcklig. At Ko-Mjölken mister sin naturliga sötma och mustighet, segnar, blir slemmig, klibbig, ganska äckelaktig. IT 15/7 1771, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content