publicerad: 2023
ÄNKLING äŋ3kliŋ2, förr äv. ÄNKLINGE, m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(enkeling 1675. enkling (-ck-) 1591–1943. enklingar (-ck-), pl. 1678–1939. enklinge (-ck-) 1697–1782. inklingh 1634. änckeling 1596. änkling (-ck-) 1538 osv. änklingar (-ck-), pl. 1620 osv. änklinge 1801)
Etymologi
[fsv. änklinger, ogift man, änkling, avledn. av änkil, änkling, till ENKA, adj., l. bildat direkt till detta]
man vars äktenskapspartner avlidit; förr särsk. ss. juridisk term (angivande vissa rättigheter o. skyldigheter) för en avliden kvinnas make som inte ingått nytt äktenskap (i modern lagtext ersatt av: efterlevande make); jfr ÄNKE-MAN. (Lat.) Uiduus (sv.) änkling. VarRerV 11 (1538). En Änckia bör söria sin afledne Maka ett heelt, och en Änckling, åtminstone ett halft Åhr, förr än the träda i nytt Gifte. Kyrkol. 15: 24 (1686). När .. Konung Ragnar Lodbrok hade mist sin Drottning .. war han i början, som månge änklingar ännu kunna wara, otröstelig. Dalin Arg. 1: 117 (1733, 1754). Enkling eller enka hafwe ej wåld at gå i annat gifte, förr än barn, eller andre arfwingar afwitrade äro. GB 12: 1 (Lag 1734). (Majoren) har nyss blivit änklinge. Leijonhufvud 2Männ. 214 (i handl. fr. 1801). Hos farbror Abraham fanns det ingen julgran, ty han var änkling och hade inga barn utan bodde ensam med en gammal hushållerska. Söderberg MBirck 40 (1901). Redan bland 65-åringar är det tre gånger så vanligt att vara änka som att vara änkling. ÅrRunt 2021, nr 16, s. 78. — jfr SOLDAT-ÄNKLING. — särsk. i bildl. anv.; särsk. dels (skämts.) ss. senare led i ssgn GRÄS-ÄNKLING, om man vars partner är bortrest l. (tillfälligt) frånvarande, dels i fråga om (manlig deltagare i) änkeleken. Snart laget, delt i par som täfla mot hvarann, / Med skratt en enkling ser som ensam går tillbaka, / Beröfvad i sitt lopp utaf en flygtig maka. JGOxenstierna 2: 53 (1796, 1806). Andra namn (på leken) är: Springa änkeleken, Springa änkling (Ångermanland), Ränna änkling (Hälsingland) (m. fl.). Tillhagen o. Dencker SvFolklek. 1: 203 (1949).
Ssgr: A (†): ÄNKLING-LEK, -SORG, -STÅND, se D.
B (†): ÄNKLINGA-SORG, -STÅND, se D.
C (†): ÄNKLINGE-LEK, -SORG, -STÅND, se D.
D: ÄNKLINGS-LEK. (änkling- 1840–1893. änklinge- 1863. änklings- 1845 osv.) (numera mindre br.) i sg. best., om änkeleken; särsk. i uttr. springa änklingsleken (jfr änka f δ). Geijer Brev 372 (1840). Vi lekte ”gömma ring” och sprang änklingsleken här över backen. DN(A) 22/6 1953, s. 6. —
-SENA. [med anslutning till änke-stöt o. sådana talesätt som armbågsstöt och änkemans sorg (l. änklingssorg) går snart över (se änke-man slutet, -sorg)] (numera knappast br.) i sg. best., om armbågsnerven. Kompression eller tryck på en rörelsenerv kan medföra en förlamning för kortare eller längre tid, t. ex. handens domning genom stöt eller tryck på nervus ulnaris (”enklingssenan”). NF 5: 690 (1882). Östergren (1971). —
-SORG. (änkling- 1848–1905. änklinga- 1913. änklinge- 1871–1894. änklings- 1842 osv.) (numera bl. tillf.) änklings sorg över sin avlidna partner; särsk. (ålderdomligt) i talesätt angivande att änklings sorg går över snabbt (jfr änke-man slutet); jfr änkemans-sorg. AB 19/11 1842, s. 2. Jag bär i allmänhet mycken aktning och djupt medlidande med enklingsorgen, samt både önskar och hoppas att hvar förtviflande enkling må finna en tröstens engel. ÖgCorr. 4/11 1848, s. 2. Har du glömt, huru flyktig enklingssorgen är? Den förefaller häftig och svår, men går snart öfver. EnköpT 1882, nr 13 A, s. 2. —
-STÅND. (änkling- 1705–1957. änklinga- 1661. änklinge- 1747–1896. änklings- 1676 osv.) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt) ställning l. civilstånd ss. änkling; änklingskap; jfr stånd, sbst.1 11 c, o. änkemans-stånd. ConsEcclAboP 534 (1661). Efter fem års enklingsstånd .. ingick han ett nytt äktenskap. Franzén Minnest. 3: 451 (1840). —
-ÅR. år ss. änkling; äv. (om ä. förh.) i speciellare anv., om änklings sorgeår (se d. o. 2). VDAkt. 1706, nr 262. Att han icke ens hållit ut enklingsåret efter sin första hustrus död, innan han valde sig en ny följeslagerska genom lifvet. GHT 3/1 1855, s. 1. Efter några änklingsår gifte han sig med sin svägerska. GbgAB 22/4 1913, s. 6.
Avledn.: ÄNKLINGSKAP, n. (änkling- 1861 osv. änklings- 1848–1960) (numera bl. mera tillf.) förhållandet l. tillståndet att vara änkling; jfr änklings-stånd. BL 15: 207 (1848). År 1917 ingick han efter flera års änklingsskap nytt giftermål. SölvesborgT 4/12 1920, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content