publicerad: 2021
ÅKOMMA å3~kom2a, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(-koma 1547–1840. -kombor, pl. 1541. -komma (-mh-) 1559 osv.)
Etymologi
1) (†) skada l. sår som tillfogats ngn gm våld; äv. om skada på sak orsakad av åverkan l. mekanisk påverkan; särsk. i sådana uttr. som göra l. giva ngn åkomma, göra åkomma (på ngn l. ngt). JönkTb. 142 (1541). Åkoman han giortt hade på sin mågh. 2SthmTb. 2: 139 (1551). Hindriich buntmaker .. tog siig twå ÿxer .. och giorde stor åko(m)ma på Mechiill Olsons portt. 2SthmTb. 3: 317 (1566). Han .. slå henne wid öigieth ith slagh och annatt och giorth henne slimma åkommer, som ähr blå och blånader. TbLödöse 265 (1592). Sachffellthis Morthenn Huith för 4 eller 6 åkommer han haff(uer) giffuiith Clauuss Håmann. TbLödöse 321 (1594). Slår man annan kindpust, och synes ej åkomma; böte sex marck. MB 35: 3 (Lag 1734). (Vagnen har) hållit at köra med uti Bergslags-vägarne, mer än en mil i timmen, utan ringaste synlig åkomma. VetAH 1773, s. 254. Palmén JurHb. 200 (1859).
2) om lindrigare sjukdom l. sjukdomsliknande tillstånd l. (delvis) läkt skada o. d. som orsakar besvär l. obehag l. smärta (under en längre tid); äv. allmännare, liktydigt med: sjukdom (särsk. (numera bl. tillf.) om växtsjukdom); äv. bildl.; jfr BESVÄR II 2 b, KRÄMPA, sbst. 2. Yttre, inre, fysiska, psykiska åkommor. Tropiska åkommor. En banal, en dödlig åkomma. 3SthmTb. 2: 179 (1597). Medicinen och Chirurgien räcka hwarandra hjelpsam hand at utröna och tillämpa de medel, som tjena til släktets bewarande ifrån hwarjehanda krämpor och åkommor. PH 7: 4988 (1760). La Mousse Blanc är .. en annan åkomma, som endast angriper bladen, egenteligen på den Bomull, som växer på lågländta och fuktiga ställen. VetAH 1790, s. 17. Då .. Horn .. var lidande af en sjuklig åkomma, en böld i ansigtet. 2SAH 54: 146 (1878). En kronisk åkomma efter en operation gjorde sig så påmint att jag funderade på testamente. Martinson ArméHor. 311 (1942). En åkomma, som är rätt vanlig bland musiker, maskinskriverskor m. fl. nämligen handsvett. Holm AlltFläck. 86 (1946). Förr eller senare berättar golfarna golfhistorier, en obotlig åkomma. Uddenberg Rätt 260 (1985). Med ett stresspåslag som bara går och går blir det så småningom ökad risk för kroppsliga åkommor som smärta, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. BlekLT 19/9 2019, s. 35. — jfr HUD-, LEVER-, RYGG-, SVALG-ÅKOMMA m. fl.
3) (†) (negativ) påverkan l. inverkan; äv. konkretare. Brauner Åker 142 (1752). Det med rägn-vattnet och den smälta snön .. mycken fetma (dvs. näring) medföljer, som i den fastare grunden bättre förvaras, då det samma för solens åkomma af den öfra bädden skyddas. Wallerius Åkerbr. 287 (1761). Af alla våra inhemska stenslag öfvergår ingen i .. beständighet emot luftens och väderlekens åkommor, vår rätta Gråsten, eller Grå Granit. Garney Masmäst. 50 (1791).
4) (†) (olycklig l. svår) händelse l. omständighet, särsk. i sådana uttr. som i alla åkommo l. (ut)i allahanda fall och åkommo, under alla omständigheter l. trots alla svårigheter. (Göterna) säijas .. uthi allahanda fall och åkommo altijdh varit frijmodige. LPetri Kr. 13 (1559). Huadh oroligheet, tuist, aagg, haat och undsägelse, besynnerliga emot presterskapet, som Konglige Mandats förkunnare hafve kommet til wägha .. kan iagh icke nogsamt quidha uthan måste oss i alla åkomo Gudi betro. Annerstedt UUH Bih. 1: 38 (1596). (Gud vill) att echta folk vthi allahanda fall och åkommo, skole stadigt samman blifua och inthet hweke. KOF 1: 478 (c. 1618). Möller (1807).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content