publicerad: 2021
ÅM å4m, r. l. m. (VaruhusR 1541 osv.) ((†) n. G1R 7: 144 (1530), Forssell Hist. II. 1: 17 (c. 1871, 1875)); best. -en; pl. -ar (3SthmTb. 6: 116 (1606) osv.) ((†) = TullbSthm 1536, s. 59 b, Hallenberg Hist. 3: 196 (1793); -er (äv. att hänföra till sg. åma) G1R 10: 255 (1535), Hammar FartygOstIndComp. 43 (i handl. fr. 1761)); förr äv. ÅMA, sbst.1, r. l. f.; pl. -or (VinkällRSthm 1550, ALaurentii Fischer 179 (1618)), äv. -er (se ovan).
Ordformer
(aameth, sg. best. 1539. am- i ssg 1569 (: amp(un)d). om 1557–1692. åhem 1638. åm (åh-, åå-) 1530 osv. åma (åh-) 1557–1694. åme (åh-) 1639–1690. åme- (åh-) i ssgr 1563 (: åme pund)–1720 (: Åhmetals). åmer, pl. (åh-) 1535–1761. åmm 1535–1723. åmma 1701 (i rim). åmme- i ssg 1563 (: åmmepund))
Etymologi
[fsv. am; jfr fd., ä. d. am (d. ame), fvn. ama, stor tunna; av mlt. ām(e), motsv. mnl. aem, ame (nl. aam, ame), vätskemått, ffris. ām(e), fht. āma, ōma (mht. āme, ōme, t. ahm, ohm); av kyrkolat. ama, vinkärl, av lat. (h)ama, av gr. ἄμη, båda med bet.: vattenspann, av ovisst ursprung. — Jfr ÅMNING]
1) (förr) för flytande varor (i sht vin) avsett l. använt kärl (rymmande en åm (i bet. 2)); äv. med inbegrepp av l. om innehållet (stundom svårt att skilja från 2); jfr TUNNA, sbst. 1. Att han förskaffer honum någre åhmer till att haffve samme vin udi. G1R 23: 175 (1552). Att hitt måtte bliva skikatt ett par åmar rött vin för de siuka. OxBr. 6: 3 (1626). Vthi wijdare Faat, (åmar) smakar (ölet) .. bättre, ty thet Doffnar inthet. Schroderus Comenius 446 (1639). Åm af Ek eller Bok. PH 6: 4399 (1756). Skär en Rättika sönder i skifwor, och släpp hänne ned i åmen eller fastagen, det hjelper förskämt win åter til rätta igen. Bruno Gumm. 182 (1762). Efter han behöfwer en dräng .. som kan .. tumla om med hans ölfat, ansa hans åmar. Almqvist Lad. 10 (1840). — jfr VIN-ÅM.
2) (förr) ss. rymdmått för flytande varor (i sht vin), särsk. enl. 1665 års plakat om mått o. vikt med en rymd av 60 kannor (dvs. ungefär 157 liter); äv. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., om stor mängd av ngt; jfr 1. Aff itt Ååm wijn .. [½] marc. G1R 7: 144 (1530). 1 oxhufwud är 1 ½ åhm eller 90 kannor. Hofcal. 1738, s. 44. Mången bonde pressar årligen .. ända till 2,000 åmar af denna äppelmust. Böttiger 6: 186 (1835). Låt pojken laga till en åm kanelvatten med lite sprit i! Carlén Skuggsp. 1: 116 (1861, 1865). Tappat solsken drucko vi i åmar under tinder, toner, blom och blad. Sjöberg Kris. 24 (1926). — jfr HALV-, HEL-ÅM.
3) (förr, i sht om förh. i Finl.) parm (se d. o. 1). G1R 26: 812 (1556). Ex communi massa köpes en palm ell. åmm till höömätning. ConsAcAboP 11: 138 (1723). Till och med i näjden af Tavastehus fingo 6 à 7 socknar flere 1000:de åmars höslag och ängsmark. Grotenfelt JordbrMet. 82 (i handl. fr. 1789). Uti Åbo och Björneborgs Län .. beräknas Höräntorne efter Åhm som innehåller 60 Lispund. Bonsdorff Kam. 543 (1833). — jfr HÖ-ÅM.
Ssgr (till 2): A: ÅM-PUND. (åm- 1569 osv. åme- 1563) (förr) ss. rymdmått för tran, motsvarande 1/20 åm l. 3 kannor (dvs. knappt 8 liter); jfr pund II 3 a. Haff(ue)r Mas Giöck leff(uerere)tt Hans Pollerere vdi Arboga Siele trån 3 åme pund. ArkliR 1563, avd. 4. —
-TALS, adv. (åm- c. 1720 osv. åme- 1622–1720) i (hela) åmar, i delar av vilka var o. en utgörs av en åm; äv. (o. numera bl.) allmännare, övergående i substantivisk anv., i uttr. åmtals av l. med ngt, en mycket stor mängd av l. med ngt (äv. bildl.); jfr -tals 1 (se sp. T 334). Icke skole .. (krögare) heller sälia theres Wijn eller Ööl Pipetals, Åhmetals eller Tunnetals. OrdnLilleTull. 1622, s. E 1 a. I dessa ord ligger ofta åmtals af skryt. Knorring Skizz. I. 1: 7 (1841). Medan vi .. beställa åmtals med Punsch och Champagne för våra Olympiska fester, så springa här i staden .. hungriga små barn, utan vård till hvarken kropp eller själ. Bremer Hertha 27 (1856).
B (†): ÅME-PUND, -TALS, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content