SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2009  
TUNNA tun3a2, r. l. f.; best. -an (Hallenberg Mynt 195 (i handl. fr. 1540) osv.) ((†) -en G1R 26: 496 (1556), 3SthmTb. 1: 152 (1593: inmæ̈ls tÿnnen)); pl. -or (Luk. 16: 6 (NT 1526) osv.) ((†) -er G1R 4: 36 (1527), Almqvist Skälln. 92 (1838); -ur TbLödöse 21 (1587)).
Ordformer
(ton- 16331671. tonn- (th-, -å-) 15481690. tun- (-hn-) 1541 (: tunbredhe)1894 (: tunbandslika). tund- 1779 (: tundband)1838. tunn- (th-, -w-) 1521 osv. tyn- 15391615. tynn- (th-, -ÿ-) 15231784. tynthe- i ssg 1542 (: tynthebindere). tön- 15391645. tönd- 1690. tönn- (th-, -ø-) 1522 (: tónnebindares)1725. -a 1523 osv. -e, nom. 15211690. -e, oblik form 15371633. -o, nom. 15231536. -o, oblik form 15241639)
Etymologi
[fsv. tunna (äv. tonna, tynna, tönna); motsv. fd. tunne, tynne, tønne (d. tønde), nor. tønne (nor. nn. äv. tynne, tunne), fvn. tunna; av mlt. tunne, tonne, av fsax. tunna (motsv. mnl. tonne, tunne (nl. ton), ffris. tunne, tonne, fht. tunna (t. tonne), feng. tunne (eng. tun), (f)fr. tonne)), av mlat. tunna, tonna; av ovisst ursprung (möjl. från galliskan (jfr Ekbo SupplHellquistOtr. (c. 1990))). — Jfr DUNK, sbst.2, TON, sbst.3, TONNAGE, TUNNEL]
1) om (vanl. större) cylinderformig l. (bukig o.) mot (ena änden l.) båda ändar ngt avsmalnande o. med fast botten i vardera änden (o. med mindre förslutningsbar öppning ngnstädes l. med (fast) botten o. löstagbart lock) försedd behållare (av trä l. plåt l. plast o. d. (urspr.) avsedd l. använd för förvaring l. transport av våta l. torra varor); äv. (i ä. språkprov stundom svårt att skilja från 2) med inbegrepp av l. om innehållet; förr äv. (skämts.) om (innehållet i) dryckeskärl; jfr ANKARE, sbst.1 1, DRITTEL 2, FASTAGE, FAT 1, FJÄRDING 4, KAGGE, sbst.2, KUTTING, LIGGARE 8, LÄGEL, OXHUVUD II, PIPA, sbst.1 10, STYCKE 16, ÅM. Hälla, lägga, packa, lagra, frakta varor i tunnor. Det står en tunna (med) sill i affären. Diogenes i tunnan. Slå katten ur tunnan (se KATT I 1 e α). G1R 1: 124 (1523). The köpmen som inga gatobodhar haffua, vtan haffua theris godz vtslagit på torghit på boord eller tunnor. G1R 7: 391 (1531). Her liger .. 100 tunnår kött, huilka skolla till Dirscho. OxBr. 6: 37 (1629). (Att) afträdes-husen .. hädanefter ej få wara öppne öfwer watnet, utan äro inrättade med tienliga käril och tunnor, som kunna flyttas och bortföras. PH 10: 398 (1774). Det allmänna pratandet fortgick jemt .. endast då och då afbrutet af ett högljuddare: ”Jungfru, ge mig en pinne”, eller ”ge mej en tunna halft om halft”. VexiöLT 1841, nr 4, s. 2. För ålfiske .. utses en stark tunna, på hvilken borras många hål, men dessa böra icke vara större än att en stor ål deri kan inkrypa. GFiskaren 18 (1845). Af gammalt har man skilt mellan kryssade kärl (tunnor) och laggade kärl. Ekman SkogstHb. 204 (1908). En tunna äpplen och ett fat vindruvor stod ombäddade med filtar på vinden. Kulturen 1985, s. 139. — jfr FISK-, KRUT-, LATRIN-, MJÖL-, OLJE-, RÅG-, SALT-, SOP-, SÄDES-, TJÄR-, VATTEN-, ÖL-TUNNA m. fl. — särsk.
a) (i sht förr) om större kärl använt för uppfordring av berg l. malm (l. vatten) ur gruva, förr äv. för transport av personer l. materiel ned i o. upp ur gruva; jfr BALJA, sbst.2 2, SKIP, sbst.2 DalHandl. 1548, 3: 116 b. Så föres .. malmen .. uti dhe korgar, Tunnor eller bellior, som af Schakten nederhänga på Lijnor eller Kädior. UHiärne Berghl. 442 (1687). Qvinfolck .. sky så litet för at fara neder på lina til sitt arbete, at de ställa sig på brädden af tunnan, fatta om keden med den ena armen, och sedan under farten sticka på någon strumpa. NoraskogArk. 6: 9 (1768). I svenska malmgrufvor sker uppfordringen ännu vanligen med tunnor eller hundar. Wetterdal Grufbr. 255 (1878). — jfr BERG-, MALM-, SPEL-TUNNA.
b) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om (del av) sjömärke markerande farled l. grund; särsk. i uttr. flytande tunna; i sht i pl.; jfr 5. Tunnorne som Vtuisa diupedt th(e)r man löper Jn. SjötågR (1546). Heinrich (1814). — jfr FLOTTE-, SKÄR-TUNNA.
c) i vissa jämförelser o. i (härur utvecklad) bildl. anv.
α) i uttr. som anspelar på storlek l. tjockhet o. d.; särsk. i förb. med tjock l. fet l. stor. Jak (har) sport rycthen i frå stochholm, att komme jak ther, oc wåre min halss så stor som en twnna, thå skulle han gå wdaff. G1R 6: 376 (1529). Tjock som en tunna. Weste (1807). Fet var han som en tunna, för det lönade sig mycket bättre att smuggla, sen han tagit afsked från länsmansyrket. Engström 1Bok 165 (1905).
β) i uttr. som anspelar på buller l. ljud o. d. från en tom tunna; särsk. i ordspr. tomma tunnor skramlar l. bullrar mest o. d., den som har minst att säga gör mest väsen av sig (jfr TOM, adj. 1 a). Han liummar som een toom Tunna. Celsius Ordspr. 2: 599 (1709). Borgarn, bonden likna tomma tunnan, / Som, när man ropar i den, dånar med. Börjesson E14 70 (1846). Tomma tunnor skramla ju mest. LfF 1901, s. 122.
γ) i uttr. som anspelar på en tunnas rikliga l. åtråvärda o. d. innehåll. särsk.
α') (numera bl. tillf.) i förb. med rinna. Prytz OS D 1 a (1620). Mädan min Tunna rann, kände migh både Qwinna och Man: När hon wände igen at rinna, kände migh hwarken Man eller Qwinna. Grubb 560 (1665). Att lårarna alltid skulle stå fulla och tunnan alltid rinna. Bengts Fäd. 100 (1921).
β') (numera bl. tillf.) i uttr. slå botten ur tunnan, se BOTTEN I 1 b β.
γ') i uttr. slå tappen ur tunnan o. d., se TAPP, sbst.1 1 b.
δ) i uttr. hoppa i (i sht förr äv. i en) galen tunna o. d., göra ett felaktigt val, missta sig (grovt). Rhodin Ordspr. 64 (1807). Trodde hon det, så hoppade hon i galen tunna. Rydberg III. 1: 45 (1856). Hoppa i galen tunna .. urspr. med anspelning på berättelsen om .. när en man, som badade bastu, ville svalka sig .. men i stället råkade hamna i en tunna med tjära. Holm BevO (1960).
2) (förr) ss. rymdmått för våta o. torra varor vanl. varierande mellan omkr. 120 o. 170 liter beroende på vara l. ort l. tidpunkt o. d.; äv. (o. i sht) ss. beteckning för så stor mängd (av ngn vara) som i rymd utgjorde en tunna; jfr 1, 3, 4. En twunne hamb(u)rg óól. SthmSkotteb. 3: 188 (1521). Så skal hwar skrinda kol hålla tolf tunnor, effter then nya tunnan, om han eljest gillas skal. Bergv. 1: 63 (1627). Att Västgöthe-tunnan ähr mächtogh stoor, ty 5 Västgotiske skepper göra een Uplandz och Näriches tonna. RP 5: 358 (1635). Then som handlar i grosz, må ej sälja utan .. hela och halfwa tunnor. HB 4: 1 (Lag 1734). Huru många Tunnor säd kan köpas för 400 R:dr, när 9 Tunnor betalas med 73 R:dr? Almqvist Räkn. 60 (1832). År 1522 stadgades, att tunnan skulle för inmål hålla 52 och för utmål 50 Stockholmska kannor. Widmark Helsingl. 1: 351 (1860). En är så bortkommen med liter och metermåtten, en har ju blivit lärd till aln och stop och kanna, famn och tunna. Martinson BakSvenskv. 120 (1944). — jfr HALV-, HEL-, INMÄLS-, NÄRKES-, RÅG-, STADS-, STOCKHOLMS-, SÄDES-, UPPBÖRDS-TUNNA m. fl. — särsk.
a) närmande sig l. övergående i anv. ss. viktmått. xiij tynnor smör j huario tynno xviij pund. G1R 3: 72 (1526). Tolff tunnor och een halff. Fint Hwete Miöhl och uthj hwar tunna 10 lisspundh. HovförtärSthm 1683, s. 1290. (Fisk)fångsten, som vanligen räknas i fjärdingar (= 25 kg.), i lyckligare fall i tunnor (= 100 kg.). Landsm. 1926, s. 23. Räknas .. 300 skålpund pr tunna, skulle årsproduktionen (vid Andrarums alunbruk 1648) ha utgjort 640 tunnor alun. SvGeogrÅb. 1932, s. 84.
b) (†) ss. enhet för angivande av fartygs dräktighet (se d. o. 3) baserad på rymd l. vikt; jfr TON, sbst.3 1. En farkost eller Lodja om ethundrade Tunnor. LMil. 1: 217 (1683). Åtskillige öfversätta engelska ordet ”ton” (en half svensk ”läst”) med ”tunna”. Detta ger läsaren ett förträffligt begrepp om saken! Vinterbl. 1853, s. 174.
c) i uttr. (en) tunna guld, se GULD 1 e α.
d) om del av kyrko- l. kronotionde avsedd l. använd för vissa ändamål, särsk. i ssgrna BIBEL-, BIBELTRYCKS-, BYGGNINGS-, DOMKYRKO-, KNEKT-, NOTARIE-, PROSTE-, TRYCKERI-TUNNA.
3) (förr) runt l. fyrkantigt måttkärl rymmande en tunna (i bet. 2); äv. (äv. att hänföra till 2) i uttr. rågad tunna (jfr RÅGA, v. 2 b), stjälpt tunna (se STJÄLPA, v. II 8 b δ β'), struken tunna (jfr STRYKA, v. III 16). Att man öfver hele rikit brukade Örebro vict och span, ther effter och siden lages kunne skepper och thunner, ther the brukis. RA I. 1: 436 (1545). (Han skall ha tagit) tynnan opråkadt och ther vpå en skoffwell, ther honom icke hade bortt mere än struken tynna. HH XIII. 1: 82 (1563). Kyrkiowärd skal laga, at wid Kyrkio rätt tunna är, effter Stockholms och Ubsala tunna. KOF II. 2: 318 (c. 1655). Den nu brukeliga Cubiska Tunnan justeras altid til 56 Kannor. Plantin PVetA 1787, s. 20. Ärter mättes i rund tunna om 48 kannor. Widmark Helsingl. 1: 351 (1860). 32 kappar utgjorde en tunna löst mål, eller struken tunna, 36 kappar en tunna fast mål, eller rågad tunna. 2NF 13: 875 (1910). — jfr LIKARE-, MÅL-, MÄL-TUNNA.
4) [utvecklat ur 2 med ”utsäde” o. d. mer l. mindre underförstått; senare sannol. (delvis) uppfattat ss. elliptiskt för TUNN-LAND] (†) tunnland. Haffuer Jacob Tursson tagett iffrå Foornosa prästegårdh sex töner landh och tjugu lass ängh. VgFmT I. 10: 78 (1565). Gården .. befinnes till Alle sine Lägenheter af 30 Tunnors Åker och Åhrl. uthsäde. Roth Kägleh. 38 (i handl. fr. 1686). En Gård som äger 12. tunnor i säde och 12. i träde. Stridsberg Åkerbr. 31 (1727). Sundelius NorrköpMinne 74 (1798).
5) i utvidgad l. oeg. anv. av 1, om ngt som inte (i första hand) används ss. behållare men till form (l. storlek) (mer l. mindre) liknar l. påminner om en tunna (jfr 1 b); äv. om person. Jag födde honom vr the twänne runda tunnor, / Som mig naturen vndt, the söta miölckebrunnar. Kolmodin QvSp. 1: 355 (1732). Förpuppningen sker i .. Augusti, då .. (larverna) inspinna sig i små silkeslika, hvita tunnor, som äro afrundade i båda ändar. Ström Skogsh. 316 (1830). Att den tunnan / Än rullar här i trapporna, det vet jag. Atterbom FB 30 (c. 1855). — särsk.
a) (i sht förr) om utkiksplats på skeppsmast, ”utkikstunna”; jfr MAST-KORG. Genom en lucka i tunnans botten kommer man dit in och kan på en liten bänk göra sig det någorlunda beqvämt. Quennerstedt Resa 186 (1867). Från det vi nådde isen och till dess vi kommit igenom, stod kapten nästan ständigt i tunnan. Ymer 1932, s. 181.
b) (numera bl. tillf.) om (del av) anordning l. maskin o. d. för behandling l. bearbetning av ngt; jfr TRUMMA, sbst. 1 slutet. En nyuppfunnen malmskiljare, liknande en tröskverkstunna, som hastigt kringvrides af en mindre ångmaskin. Tunnan är gjord af järn och .. till sin ena hälft magnetisk. LbFolksk. 149 (1899). (Tröskverkens) hufvuddelar äro tunnan, äfven kallad trumman l. cylindern, samt skon l. slagbron. 2NF 30: 200 (1919). — jfr IM-, POLER-, RULL-, RÖK-, SLAG-TUNNA m. fl.
c) (förr, mer l. mindre skämts.) om det sv. stridsflygplanet Saab 29, särsk. dels i sg. best., dels i uttr. flygande tunna(n) o. d. Min bästa vän kraschade för knappt .. en vecka sen med en flygande tunna! Siwertz Pagoden 122 (1954). ”Tunnans” avskedstur på söndag blir en del av en stor flyguppvisning på Malmslätt. SvD 22 ⁄ 8 1976, s. 1.
6) (utom i b numera föga br.) i utvidgad anv. av (1 o.) 2, i pl., dels i uttr. med allmänt förstärkande innebörd, dels i mildare l. elliptiska kraftuttryck. O, götha mannakraft! O millioner / I skock och tunnor! Atterbom 1: 8 (1824). Fy tunnor! när jag tänker på hela den eviga eftermiddagen på Märsta. JJolin i Jolin 24 (1844). För tunnor bataljoner … så der har han suttit hela qvällen. Ridderstad Samv. 1: 220 (1851). Postmästaren, med sina .. hundra tunnor anfäktelser i sina styfva ben. Topelius Fält. 5: 5 (1867). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i ä. dan. o. t.] i sådana uttr. som tunnor tusan l. tusen (jfr TUSAN, interj. o. sbst.1 1); särsk. (i (grövre l. eftertryckligare) kraftuttryck l. bedyranden l. svordomar o. d.) dels i förb. med djävlar (jfr DJÄVUL B anm. 3:o) l. bövlar (jfr BÖVEL 2) o. d., dels elliptiskt, med sådant ord underförstått (jfr DJÄVUL B anm. 4:o); äv. med tunnor föregånget av räkneord o. d. (jfr t. ex. MILJON c, SKOCK, sbst.1 4). Last-wärdt Namn, mäd Tunnor tusen Eder. Warnmark Sinnew. 56 (1687). Det kan jag swärja på, om Herren will. Take mäck tunnor tusend. Missförståndet 73 (1740). Det är attan sju tunnor tusande Dlar väl skrifvit. CAEhrensvärd Brev 1: 80 (1784). Jaså, ni fruktar Gud! Nå, hvarför tunnor tusande böflar .. sjunger ni då inte under psalmen? Quennerstedt IndSold. 11 (1887). Har du druckit ut alltihop din sju tunnor tusan. SvSkämtl. 129: 14 (1919).
b) (fullt br.) i uttr. topp tunnor rasande, se RASANDE 5, TOPP, adv.
Ssgr (i allm. till 1): A: TUNN-BAND. (tunn- 1738 osv. tunne- 15741815. tunno- 1741) [fsv. tunno band] band (se band, sbst.1 15 a) som håller samman en trätunna(s stavar); äv. (utom i slutet numera bl. tillf.) om sådant band l. liknande föremål i annan anv.; jfr -gjord o. fat-band. Skråordn. 332 (1574). Utom det, at tunt bandjärn är nyttigt til tunnband och allahanda beslag, så (osv.). Polhem Test. 57 (c. 1745). (Osten) skäres .. med en träåra eller ock helt enkelt med ett tunnband. Grotenfelt Mejerih. 207 (1881). särsk. i anv. ss. leksak o. d., särsk. i uttr. rulla (i sht förr äv. slå) tunnband (jfr ring, sbst.1 2 t γ, rulla, v. 1 a, rull-band, sbst.1 1); äv. (o. numera i sht) ss. redskap i o. namn på gymnastisk gren; jfr kuller-band. (Barnen) sprungo genom tunnband, lekte blindbock. Ödmann Bligh 140 (1792). Topelius Fält. 4: 139 (1864; slå). För yngre barn påpekas lekar sådana som spela topp; rulla tunnband; hoppa kråka. LD 1899, nr 192, s. 2. Alexandra Timosjenko tog ledningen direkt genom sin tio-poängare i tunnband. GbgP 4 ⁄ 11 1990, s. 31.
Ssgr: tunnbands-dans. (†) om slag av sällskapsdans l. -lek o. d. BtHforsH 2: 25 (1774). Den gamla tunnbandsdansen med dess latinska sånger. Aspelin Stenbäck 408 (1900).
-kjol. [jfr d. tøndebåndsskørt] (förr) om kjol som hölls utspänd med tunnbandsliknande ring av fiskben l. ståltråd o. d. i höfthöjd (jfr krinolin 2); äv. om tunnbandsklänning o. d. Sturzen-Becker 1: 132 (1861). Modet .. kan urarta, så att där knappt finns rum för benens och bålens underdel uti dessa betecknande nog så kallade ”tunnbandskjolar”. Sömnadsb. 168 (1915).
-klänning. [jfr d. tøndebåndskjole] (förr) klänning med relativt rak men kring smalbenen med om tunnband erinrande insnörning(ar) åtdragen kjol; jfr -bands-kjol. TurÅ 1956, s. 89. Tunnbandsklänning .. lanserad omkring 1910 .. (o.) kvar i modet till ca 1914. NE (1995).
-BINDARE. (tunn- 1603 osv. tunna- 15391596. tunne- 15211863. tunno- 15241785) [fsv. tunnobindare] (i sht förr) person som (yrkesmässigt) tillverkar trätunnor (o. andra laggkärl); förr äv. ss. tillnamn; jfr bindare 1 b o. bandare, böckare, fass-bindare. SthmSkotteb. 3: 164 (1521). Een rätt t:a pröfwas .. allenast af Tunnebindaren. RARP 4: 593 (1651). Tunnbindarna .. har minskat i antal men är inte helt borta. Carlsson SocOmgrupp. 75 (1966).
Ssgr (i sht förr): tunnbindar- l. tunnbindare-arbete. abstr. o. konkret. Serenius K 3 a (1734). VaruhbTulltaxa 1: 235 (1931; konkret).
-dräng. [fsv. tunnobindara dränger] (förr) jfr dräng 2. ArkliR 1562, avd. 17.
-gesäll. (förr) jfr gesäll 2. BoupptSthm 1684, s. 809 a.
-gran. (†) hänggran. Lindestolpe FlWiksb. 1 (1716). Retzius FlOec. 503 (1806).
-hake. bandhake; jfr hake, sbst.2 1. BtÅboH I. 1: 37 (1556).
-kniv. bandkniv. Lind 1: 295 (1749).
-mästare, äv. -mäster. (förr) jfr mästare 10. Rydberg Vap. 122 (1891).
-redskap. [fsv. tunnobindara redhskap] om uppsättning av tunnbindarverktyg; äv. (o. numera i sht) i individuell anv., om enskilt sådant verktyg; jfr redskap 1, 2. HSH 37: 4 (1529). Et partie .. Tunnebindare-Redskap. GT 1788, nr 72, s. 4.
-yrke(t). Björkman (1889). Öl .. förvarades i fat, som hedrade tunnbindareyrket. Rydberg Vap. 103 (1891).
-yxa. Möller 1: 50 (1745).
-ålderman. (förr) ålderman i tunnbindarnas hantverksskrå. BoupptSthm 1672, s. 295 b.
-ämbete(t). (förr) om tunnbindares skråämbete; förr äv. om tunnbindaryrket. SthmÄmbB 238 (1544). The, som wele bruke tẏnnebindare embet(et) här i staden. 2SthmTb. 7: 150 (1585).
-BINDERI1004 l. 0104, äv. 3~002. (tunn- 1745 osv. tunno- 1762) (i sht förr) jfr binderi b o. fass-binderi.
1) om verksamheten l. yrket l. konsten att binda (se binda, v. 5 b (β)) trätunnor (o. andra laggkärl). PH 3: 2226 (1745). Fiskarebefolkningens två huvudsakliga hantverk, nätbindning och tunnbinderi. RedNordM 1928, s. 19.
2) om tunnbindarverkstad. Schulthess (1885). Verktyg från Lunds Bryggeris tunnbinderi. Kulturen 1948, s. 183.
Ssgr (till -binderi 1 l. 2; numera bl. mera tillf., i sht om ä. förh.): tunnbinderi-arbetare. Lundell (1893).
-verkstad. OoB 1963, s. 210.
(1 (b)) -BOJ, förr äv. -BOJA. (tunn- 1741 osv. tunne- 1856) (numera mindre br.) boj i form av l. påminnande om en tunna; jfr spets-boj. Siöregl. 1741, 4: A b 3. Tunn-bojar, användas ofta i stället för prickar eller remmare. Hägg PraktNav. 106 (1920). SAOL (1998).
-BORR. (tunn- 1658. tunne- 15711765) (†) borr använd vid förfärdigande av tunnor; jfr -navare o. svick-borr. TullbSthm 10 ⁄ 7 1571. BoupptVäxjö 1765.
-BOTTEN. (tunn- 1727 osv. tunne- 16381780) [fsv. tunno butn] (numera bl. mera tillf., i sht om ä. förh.) jfr botten I 1. GävleDomb. 222 (1638). Tunnbottnarna, som äro spåntade, tillverkas av särskildt skicklig person. ArkKem. II. 35: 9 (1907).
-BRÄDD. (tunn- 17291739. tunne- 17351746) (†) om övre kant på tunna; jfr brädd 3. Polhem Invent. 13 (1729). (Mätaren) öser öfwer ändan af skofwelbladet säden in i tunnan .. tätt öfwer tunnbrädden. Bergv. 2: 125 (1739). Œdman Bahusl. 28 (1746).
-BRÄDE. (†) om tunnstav o. d.; jfr bräde 1 o. stav-bräda. SkeppsgR 1541. Rinman 1: 97 (1788). jfr Lindroth Gruvbrytn. 1: 91 (1955; om ä. förh.).
-BÄNK. (tunn- 16831808. tunne- 15711675) (†) bänk för förvaring av tunnor (jfr bänk IV); äv. om arbetsbänk för tillverkning av tunnor (jfr bänk V o. stav-bänk). Tÿnnebench medh alt tilbehor. GripshR 1571, s. 134. Krog-Inventarier med Tunnbänk, Disk .. samt Spelbord, är till salu. DA 1808, nr 53, s. 6.
-DRANK. (tunn- 17431855. tunne- 1741) (†) bottensats i tunna; jfr drank 3 o. -drägg. 2BorgP 7: 193 (1741). Dalin (1855).
-DRÄGG. (†) jfr drägg 1 o. -drank; anträffat bl. i ordböcker. Sahlstedt (1773). Dalin (1855).
(2) -FAT. (†) fat rymmande en tunna. BoupptSthm 1671, s. 1312. UB 2: 133 (1873).
-FISK. (tunn- 16841686. tunna- 15301574. tunne- 15371684) (†) om i tunnor insaltad fisk. G1R 7: 117 (1530). LMil. 2: 48 (1686). jfr skatt-tunnefisk.
-FLOTTE. (numera föga br.) (militär) flotte som vilar på lufttäta tomma tunnor l. tomfat; jfr ponton-flotte. Tunnflottor kunna, i brist af andra öfvergångsmedel, stundom med fördel begagnas. Hazelius Bef. 227 (1857). 2SvUppslB (1954).
(1, 2) -FORM. (tunn- 1836 osv. tunne- 1776) (numera bl. mera tillf.) om form (se d. o. I 1) som överensstämmer med l. liknar en tunnas; förr äv. om format på tunna, särsk. till 2, i fråga om tunnas rymd (jfr form I 1 b). At det efter förra tunne-formen tilhuggne wirke .. (kan) anwändas til silltunnor af sådan form, hwartil det warit ämnadt. PH 10: 519 (1776). Skanskorgar .. äro runda, af ris flätade korgar, i tunnform. Hazelius Bef. 99 (1836).
-FORMAD, p. adj. formad som l. lik en tunna; jfr -formig. LB 3: 370 (1903).
-FORMIG. tunnformad; äv. (mera tillf.) i fråga om halvcylindrisk form (jfr -valv). Agardh Bot. 1: 104 (1830). Sångsalen, en hög, tunnformigt hvälfd sal. Ramsay VägvFinl. 19 (1895).
-GJORD. (tunn- c. 17551768. tunne- c. 1645) (†) tunnband; jfr gjord, sbst. 2 a. IErici Colerus 1: 308 (c. 1645). Holmkvist BergslGruvspr. (cit. fr. 1768).
-GODS. (tunn- 1721 osv. tunne- 15291945 (: tunnegodsmagasinet). tunno- 15621730) [fsv. tunno gods] (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) om i tunnor förvarade l. transporterade (salt)varor; förr äv. (skämts.) om latrin; jfr gods 2. Strømi(n)gh och annath t(un)ne godz. SthmÄmbB 215 (1529). Dalin (1855; äv. om latrin).
-JÄST. (†) om jäst som avsatt sig i (öl)tunna. Dahlman Reddej. 158 (1743). Björkman (1889).
-KANNA. (tunn- 1694 osv. tunne- 1551c. 1880) (numera föga br.) om kanna (se kanna, sbst.2 1 a) mer l. mindre erinrande om liten tunna; äv. (o. i sht) om innehållet, särsk. om öl (l. annan dryck) utgörande smakprov (se smak-prov, sbst.2 2) (på ny brygd) l. vänskänk o. d. 2 tynekanner, som Bertill Jonsson skall honom affhändt haffve. G1R 22: 376 (1551). Bakebulla och tunnekanna, giöra såthe stätegrannar. Grubb 284 (1665). Ungdomen samlades .. i en gård för att ”dricka tunnkanna” och roa sig med lek och dans. Celander NordJul 1: 52 (1928).
-KAR. (tunn- 1554 osv. tunne- 1686) [möjl. delvis till tunna, v.1] (numera bl. ngn gg om ä. förh.) om (vid ölberedning använt) kar (se kar, sbst.1 2) mer l. mindre erinrande om en tunna; äv. om tunntratt o. d. BtFinlH 3: 296 (1554). Sundén AllmogelVg. 67 (1903; om tratt o. d.). RedNordM 1926, s. 22.
-KIM l. -KIMBA l. -KIMBE. (tunn- 17431797. tunne- 16231773) (†) tunnstav; i sht i pl.; jfr kim, sbst.1 1. BtHforsH 1: 133 (1623). Nemnich Waarenlex. 110 (1797).
(1 (, 2)) -KÄRL, förr äv. -KÄRIL. (tunn- 1855 osv. tunne- 1775 osv.) (numera bl. ngn gg, i sht i skildring av ä. förh.) om tunna o. d. Kungörelse, rörande runda bukiga och runda jämntiocka Tunne-kärils förfärdigande. PH 10: 430 (1775). Jansson (1995).
(2) -LAG. (tunn- 1762 osv. tunne- 1827 (: Tunnelagskarl) osv.) (i fråga om ä. förh. i Dalarna) om distrikt (bestående av ett visst antal rotar (se rote, sbst.1 3)) utgörande underlag för beskattning (sannol. urspr. utgående i visst antal tunnor träkol); jfr lag, sbst.3 14 c. Hülphers Dal. 115 (1762). Gopa tunnlag, i eklesiastiskt hänseende hörande till Bjursås, men i öfrigt till Leksand. Höjer Sv. 1: 401 (1874).
-LAGG. (tunn- 1755 osv. tunne- 15941774)
1) (†) om kant o. d. på tunna; jfr lagg, sbst.1 (1,) 2. TbLödöse 320 (1594). Så skal hwar och en sillsaltare wara förbunden, at .. märka kärilet .. längs efter tunnelaggen. PH 10: 362 (1774).
2) (numera bl. ngn gg, i sht i skildring av ä. förh.) tunnstav (jfr lagg, sbst.1 3); äv. i användning ss. skida (jfr lagg, sbst.1 5); i sht i pl. En hög af tunnlaggar. DZHallman hos Linné Bref I. 6: 353 (1755). Som det inte finns några skidor på ön, så få småpojkarna göra tunnlaggar på 1890-tals manér. IdrBl. 1935, nr 21, s. 7.
(2) -LAND. (tunn- 1543, 1729 osv. tunna- 16051736. tunne- c. 15801882. tunno- 1747) [jfr tunna, sbst. 4] (numera i sht om ä. förh.) urspr. o. eg.: så stort stycke åker som kan besås med en tunnas utsäde; ss. bestämt ytmått i Sv. senast (indelat i 32 kappland o.) omfattande 56.000 kvadratfot motsv. 4.936,6 m2; äv. (förr, i norra Sv.) ss. mått på jordegendoms kamerala storlek, om viss del av mantal (se d. o. 2); jfr land 1 b. Tönnland. Forssell Hist. II. 1: 109 (cit. fr. 1543). En tynne Landh Säde. UpplDomb. 2: 26 (1578). Et öresland war det samma som ett tunneland. Botin Hem. 1: 22 (1755). 1 tunnland (har) betydt .. i Jemtland detsamma, som 1/6 och i Vesterbotten detsamma, som 1/8 mantal. Falkman Mått 1: 148 (1884). Gården är ett hemman med ungefär 30 tunnland jord och 200 tunnland skog. Form 1950, s. 132.
Ssg (förr): tunnlands-, äv. tunnland-tal. tal som angav antalet tunnland som jordegendom o. d. omfattade; äv. om antalet (brukade) tunnland inom ett visst område; jfr tunn-tal 2. Om allestädes brukades hälften säde, skulle .. tunnelands talet kunna fördubblas. Fennia XVI. 3: 50 (1761). Jordetalssumman, erhållen genom sammanräkning av tunnlandstal och örestal. Ymer 1949, s. 122.
-LÄNGA. (tunn- c. 16951891. tunne- 1741) (†) länga (se länga, sbst. 4) använd vid hissande l. firande av tunnor o. d.; jfr -tåg. Grundell AnlArtill. 1: 24 (c. 1695). WoJ (1891).
((1,) 2) -LÄST. (tunn- 1789 osv. tunne- 1561 osv.) (förr) om visst antal tunnor (vanl. 12), särsk. ss. rymdmått motsv. aktuellt antal tunnor; särsk. motsatt: pundläst; jfr läst, sbst.2 2, o. små-, stor-läst o. tolv-tunne-läst. En stoor hoop med kruut, wehll till een tynneläst. Svart G1 54 (1561). Här måtte räknas tunnläst med 12 tunnor och ej pundläst med 48. Annerstedt UUH 1: 166 (1877; om förh. 1613). Tunneläst .. (dvs. rymdmått motsv.) ett visst antal tunnor och olika alltefter ort och varuslag (= 10 tunnor sill, 12 eller 15 tunnor öl och smör, 48 tunnor spannmål o. s. v.). 2NF (1920).
-MÅL. (tunn- 1747 osv. tunna- 1712. tunne- c. 15741928. tunno- 1665) jfr mål, sbst.3 1 c.
1) (förr) till 2: = -mått 1. Falkman Mått 1: 305 (cit. fr. c. 1574). SvLantmät. 2: 361 (1928; om ä. förh.).
2) (†) till 2, 3: = -mått 2. SUFinlH 5: 277 (1618). Spegel 368 (1712).
-MÅTT. (tunn- 1826 osv. tunne- 16511949. tunno- 1670) [fsv. tunno mat] (förr) jfr mått, sbst.4 1 b, o. -mål.
1) till 2, om tunna ss. måttsenhet. Tunno-måttet, som ifrån Compagniets första inrättande war satt på 48 Rostocker kannor. Stiernman Com. 3: 813 (1670).
2) (numera bl. tillf.) till 2, 3, om måttkärl rymmande en tunna. RARP 4: 591 (1651).
-NAVARE. (†) jfr -borr. Lind 1: 181 (1749).
-PENNINGAR l. -PENGAR, pl. (tunn- 1794 osv. tunne- 15461917) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) pålaga l. avgift för tunnor; särsk. till tunna, sbst. (1,) 2, om skatt l. tull på vara (särsk. smör) som mättes i rymdmått. SjötågR 1546. (1636) hade Stockholm genom privilegium erhållit rätt att uppbära tunnepengar. 2NF 26: 906 (1917).
-PUPPA. entomol. om tunnformad puppa hos fluga, puparium. 2NF 6: 489 (1906).
(2) -RUM. (tunn- 17081754. tunna- 1682. tunne- 15761769) [jfr fsv. tunno rum, utrymme med plats för tunna] (†) i fråga om tunna l. kärl l. säck o. d.: rymd l. kubikinnehåll räknat i (del av) tunna l. i tunnor; jfr rum, sbst.3 3 c β. Itth ölträ om thu tönnerum. InventGagnef 1576. Clemensson 1KlippansPprsbr. 245 (i handl. fr. 1769).
-SIL. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) om (med silanordning försedd) tratt använd vid fyllande av tunna o. d. (vid bryggning av öl); jfr sil, sbst.2 2, o. -tratt. Schultze Ordb. 4092 (c. 1755). Fatab. 1914, s. 25.
-SMAK. (tunn- 18511915. tunne- c. 1645) (†) om mer l. mindre oangenäm smak på dryck beroende på (längre) förvaring i tunna. IErici Colerus 1: 277 (c. 1645). Auerbach (1915).
-SNÄCKA. zool. om (relativt stor o. rundad) snäcka tillhörande familjen Tonnidae; i pl. äv. om denna familj. 1Brehm III. 2: 292 (1876). Medelhavets största snäcka är den stora tunnsnäckan. Eriksson HavLiv. 250 (1926).
-SPRUND. (tunn- 1738c. 1755. tunne- 16401725) [jfr sv. dial. tönnesprånn] (†) jfr sprund, sbst.2 1; anträffat bl. i ordböcker. Linc. (1640). Schultze Ordb. 4826 (c. 1755).
-STAV. (tunn- 1738 osv. tunne- 17231802) stav (se stav, sbst.2 6 a) i l. till tunna; i sht i pl.; i sht förr äv. koll.; jfr -bräde, -kim, -lagg 2, -staver, -stäv. Utförsel .. i beck, tiära, påttaska, tunnestafvar. 2RA 1: 589 (1723). En norsk skonert .. lastad med tunnstaf. SD(L) 1895, nr 74, s. 4. Verktygen .. kan ha använts för att tälja tunnstäver kupiga. Kulturen 1987, s. 54.
-STAVER. (tunn- 17121908. tunne- 16401734. tunno- 1730) (†) tunnstav; i sht i pl.; jfr staver 5. OxBr. 11: 780 (1640). Haller o. Julius 250 (1908).
-STEG, äv. -STIG. (†) jfr steg, sbst.1 2 i. Arwidsson Strömm. 67 (1913).
-STOL. (tunn- 1966 osv. tunne- 1750) (i sht förr) om ett slags stol förfärdigad av en tunna. ÅgerupArk. 1750.
-STÄV, äv. -STÄVA. (tunn- 1746 osv. tunne- 17341747) (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) tunnstav; i sht i pl.; jfr stäv, sbst.2 1 (b). PH 2: 1198 (1734). LD 27 ⁄ 8 1959, s. 13 (om ä. förh.).
-SYSTEM. särsk. (förr) om system (se system, sbst.1 5 b) för uppsamling o. bortfraktande av avfall o. d. (särsk. latrin) i tunnor; ofta i sg. best. Heyman Renhålln. 35 (1877). Der kärl- eller tunnsystemet är infördt, behöfver man blott anbringa en behållare med torfmull, hvarur efter hvarje sittning en liten skofvel med mull kastas i tunnan. Olbers Fleischer 60 (1891).
(2) -SÅ. (tunn- 16711921. tunne- 16591755) (†) om så av en tunnas rymdmått; äv. dels närmande sig l. övergående i anv. ss. måttsord, dels (med anslutning till tunna, sbst. 1) allmännare, om så som i ngt hänseende mer l. mindre påminner om en tunna; äv. i mer l. mindre hyperbolisk l. oeg. anv. (jfr , sbst. b). BoupptSthm 1659, nr 77. Den som .. (flickorna) förringar / Och ej glasen klingar / Bör ha jalappa, en tunnså ell’ två. Bellman (BellmS) 10: 181 (1789). När ölet är lagom swalt att jästa .. då bör straxt uti en tunnså öl ett stop god färsk jäst läggas. Nordström Matlagn. 244 (1822). Tvenne pigor, bärande en ofantlig tunnså på stång. Blanche Bild. 3: 139 (1864). Cannelin (1921).
(2) -SÄCK. (tunn- 1671 osv. tunna- 1592. tunne- 16511823. tunno- 1730. tunns- 1845) (förr) säck rymmande l. innehållande en tunna; jfr säck, sbst.2 1, 5. TbLödöse 280 (1592). Potatisen hade man förvarad i tunnsäckar, som rymde en tunna. Kulturen 1987, s. 23.
-TAL. (tunn- 1696 osv. tunna- c. 1530. tunne- 1530 osv. tunno- 15301746)
1) (förr) till 2: (tal uttryckande) antal tunnor; särsk. i uttr. efter tunntal(et) l. (ut)i tunntal (förr äv. utan prep.), omräknat i tunnor, tunnvis; förr äv. mer l. mindre hyperboliskt, särsk. i uttr. i tunntal, i stor mängd o. d. Vm tu leffuereradhe .. (smöret) epter wichten och epter tunne taledt. G1R 7: 125 (1530). Icke heller (skall främmande köpmän sälja) tynne taall, huadh som i läste taall förhandles pläger. PrivFrihetsbrJönk. 43 (1575). Til underslefs förekommande wid Spannemåls utförsel i Tunnotal til qwarns. Raab Reg. 1746, 2: 252. Man skickar barn att skörda .. (hjortronen) i tunntal. Agardh o. Ljungberg II. 2: 407 (1856).
2) [åtm. i senare tid uppfattat ss. elliptiskt för tunnlands-tal] (†) till 4: tunnlandstal. CivInstr. 253 (1634). At af et wiszt marke- eller tunnetal en Swäntjenare och Rustningshäst hållas skal. Lagerbring 1Hist. 3: 566 (1766). SockenbeskrHäls. 89 (1790).
(2) -TALS, adv. (tunn- 1747 osv. tunne- 15701799. tunno- 16381649) (numera bl. tillf.) i tunnor, tunnvis; förr särsk. (o. urspr.) i fråga om mätning o. försäljning: i kvantitet räknad i tunnor; i sht förr äv. i hyperbolisk l. oeg. l. bildl. anv., i fråga om (mycket) stor kvantitet l. stort mått (av ngt). Att han hade kopslaget med bönd(er) saltt tunnetahls. 2SthmTb. 4: 107 (1570). Lögner skeppas tunntals ut. Wallenberg (SVS) 1: 66 (1764; uppl. 1998). SAOL (2006).
-TAPP. (tunn- 1738 osv. tunne- 16171797) [fsv. tunno tapper] (numera bl. mera tillf., i sht i skildring av ä. förh.) jfr tapp, sbst.1 1. Hon (har) stulet en thönne tap af kopper jfrån honom. 3SthmTb. 9: 417 (1617). Då .. (alvirket) ej spricker så lätt, begagnas det med fördel till .. tunntappar. Haller o. Julius 85 (1908).
-TRATT. (tunn- 1667 osv. tunne- 16501885) (numera bl. tillf.) tratt för placering i (o. fyllning av) tunna; jfr -kar, -sil. Låt samma Brennewijn rinna sachteligen igenom Tunnetratten åt Sprundhållet. Hildebrand MagNat. 214 (1650). SFS 1907, Bih. nr 73, s. 16.
-TRÄ. (tunn- 16391771 (: Heltunträn). tunna- 1536. tunne- 15311655. tunno- 1636) [fsv. tunno trä; jfr nor. nn. tynnetre] särsk. (†) trätunna; jfr trä, sbst.1 2 d. En haffuer han kiöpt 17 tynne tre, stycket för 1 öre. HFinlKamF 1: 132 (1531). BoupptSthm 1659, s. 90 (1655). jfr sill-tunnträ.
-TÅG. (tunn- 16691814. tunne- 1633) (†) tåg l. rep använt vid hissande l. firande l. bärande av tunnor o. d.; jfr -länga. KamKollP 1: 399 (1633). Heinrich (1814).
-VALV. [jfr t. tonnengewölbe] byggn. valv byggt i (mer l. mindre) halvcylindrisk form; jfr halv-cirkel-, segment-, stick-valv. Sturtzenbecher (1805). (Kyrkan) var en treskeppig anläggning med mittskeppet täckt av ett mäktigt tunnvalv. TurÅ 1942, s. 146. jfr sträv-tunnvalv.
Ssg: tunnvalvs-tak. VL 20 ⁄ 9 1898, s. 2.
-VIRKE, förr äv. -VÄRKE. (numera bl. ngn gg, i sht i skildring av ä. förh.) virke avsett för l. använt vid tillverkning av tunnor. OrdnLilleTull. 1622, s. B 3 b.
(2) -VIS, adv. (tunn- 1814 osv. tunne- 16361838) (numera bl. mera tillf.) i (hela) tunnor; äv. i hyperbolisk l. oeg. l. bildl. anv., om (mycket) stor kvantitet o. d. (av ngt); jfr -tal 1, -tals. RP 6: 14 (1636). (Poeten) säljer tunnvis med diktsamlingar. GbgP 13 ⁄ 8 2002, s. 21.
-VÄLVA, -ning. byggn. förse (tak l. byggnad o. d.) med tunnvalv; särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Upmark Lübke 374 (1871). En tunnvälvd källare. HT 1937, s. 373.
-VÄRKE, se -virke.
-ÖL. (tunn- 1573 osv. tunne- 1622) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) om öl (av viss typ) förvarat l. transporterat l. försålt i tunnor. TullbSthm 14 ⁄ 5 1573. Starkt Ööl skole Bryggiare, som tunneööl sällie. OrdnLilleTull. 1622, s. D 2 b. Vid gillen .. använde man .. dels starkölet .. dels ock tunnölet, som var en sämre sort. Fatab. 1916, s. 69.
B (†): TUNNA-BINDARE, -FISK, se A. —
-KÖTT, se C. —
-LAND, -MÅL, -RUM, se A. —
-RÄNTA, se C. —
-SÄCK, -TAL, -TRÄ, se A. —
-VIND, se C.
C († utom i ssgrna -kärl, -lag, -läst o. -tal): TUNNE-BAND, -BINDARE, -BOJ, -BORR, -BOTTEN, -BRÄDD, -BÄNK, -DRANK, se A. —
-DUK. (†) om duk använd till tunna, möjl. ss. silduk l. för att täcka öppning. HovförtärSthm 1690 A, s. 2472. HovförtärSthm 1699 A, s. 2544.
-FISK, -FORM, -GJORD, -GODS, -KANNA, -KAR, -KIM, -KÄRL, se A. —
-KÖTT. (tunna- 1546. tunne- 15631593. tunno- 1533) (†) om i tunnor insaltat kött. G1R 8: 243 (1533). 3SthmTb. 1: 143 (1593).
-LAG, -LAGG, -LAND, -LÄNGA, -LÄST, -MÅL, -MÅTT, -PENNINGAR, -RUM, se A. —
(2) -RÄNTA. (tunna- 16571666. tunne- 16681935) (†) ränta (utgående i visst antal tunnor spannmål l. omräknat till penningbelopp) som erläggs för jordstycke efter beräknat antal tunnor spannmål i årlig avkastning; jfr ränta, sbst.1 1, 4. Trolle-Bonde Hesselby 49 (i handl. fr. 1657). Jagh sälljer min gårdh effter pund- och tunneräntan. RARP 10: 316 (1668). Thulin Mant. 2: 77 (1935; om förh. på 1630-talet).
-SMAK, -SPRUND, -STAV, -STAVER, -STOL, -STÄV, -SÅ, -SÄCK, -TAL, -TALS, -TAPP, -TRATT, -TRÄ, -TÅG, se A. —
-VIND. (tunna- 1544. tunne- 15441556. tunno- 1531) (†) vindspel för hissande l. firande av tunnor o. d. G1R 7: 393 (1531). Någett kabbelgarn, som han begärer til tynnevinden. G1R 26: 496 (1556).
-VIS, -ÖL, se A.
D (†): TUNNO-BAND, -BINDARE, -BINDERI, -GODS, se A. —
-KÖTT, se C. —
-LAND, -MÅL, -MÅTT, -STAVER, -SÄCK, -TAL, -TALS, -TRÄ, se A. —
-VIND, se C.
E (†): TUNNS-SÄCK, se A.
Avledn.: TUNNA, v.1, -ing (†, VetAH 1780, s. 127, Palmblad Fornk. 2: 248 (1844)). (numera föga br.) tappa l. hälla (vätska, särsk. dryck o. d.) på tunna l. tunnor o. d.; särsk. med bestämning inledd av prep. (ut)i (äv. ); äv. utan obj.; jfr FATA. Stadzdragarne .. tÿnnade 156 brÿgder öll. KryddRSthm 1558 B, s. 33. Saften silas och tunnas .. i tunnor eller andra täpta kjärl at deruti gäsa. Rothof 721 (1762). Et tilräckeligen stort käril .. bör .. wara til hands, och häruppå tunnas miödet. Dædalus 1954, s. 65 (1783). Innan gäsningen aldeles gått för sig, bör drickat tunnas på sina ankare. Wåhlin LbLandth. 70 (1804). Östergren (1963; angivet ss. ”landsdelsord”). jfr o-tunnad.
Särsk. förb. (†): tunna av. tappa av l. ur (vätska o. d.); äv. med avs. på behållare; anträffat bl. i ordböcker. Möller (1807). LoW (1911). jfr avtunna, v.2
tunna om. tappa (ngt) från en tunna till en annan, tappa om; anträffat bl. i ordböcker. Linc. Z 4 c (1640). Björkman (1889).
tunna på. tappa l. fylla på (ngt). Säkert skall jag tunna på ett nytt lager. PoetK 1821, 2: 14. Dalin (1855). jfr påtunna.
Spoiler title
Spoiler content