publicerad: 2021
ÅT, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 278):
(II 5 b) ÅT-GÄRNING. [fsv. atgärning; sannol. åtm. delvis till -göra] (†) åtgärd; äv. speciellare: bot(emedel). Brasck Apg. E 3 b (1648). Hygge wid Roten, Tåpfällande, Barcklåssande eller någon annan åtgierning. Schmedeman Just. 1298 (1691). Iag war hoos fruen på aggarp. och söchte åhtgerning åht gossen, gudh bättre, han haar fallandhe siukan. VDAkt. 1693, nr 117 (1692). jfr: Åtgärningar är det gamla västgötska uttrycket för medicin. GbgMP 1947, nr 63, s. 13. —
(II 5 b) -GÖRA, -an (†, Ambrosiani SvSkråämb. 25 (i handl. fr. 1754)), -ning (numera bl. ngn gg, Björner Vols. 21 (1737) osv.). [fsv. atgöra] (utom i slutet numera bl. tillf.) göra (se göra, v.1 IV 1) l. uträtta (så l. så mycket o. d.) (i fråga om ngt l. för att åstadkomma ngt); särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. för l. åt; förr ngn gg äv. dels abs., dels: göra (så l. så mycket) åt (ngt). Kunde the och tå intet annat åtgöra ähn at the brende gården af. LPetri Kr. 116 (1559). Det kan intet åthgiöres, för än landzhöfdingen kommer hijt. UUKonsP 14: 118 (1680). Och när han kom tilbaka, hade pilten ei åtgiort wid bakningen. Björner Vols. 13 (1737). Betänkandet innehåller .. en resymé af allt hvad Ständerna förut åtgjort i denna fråga. Liljecrona RiksdKul. 153 (1840). Erkännas bör också att på sista tiden ganska mycket åtgjorts .. för höjandet af denna industri. TT 1871, s. 397. Trots den anbefallda skyndsamheten synes i Stockholm ingenting ha åtgjorts åt ärendet. KyrkohÅ 1926, s. 43. särsk. (fullt br.) ss. vbalsbst. -ande, särsk. (o. i sht) konkretare, om ngt som uträtta(t)s (ofta liktydigt med: åtgärd). Wore någon Församling ei nögd med Consistorii åtgiörande häri. PH 2: 1551 (1739). Att söka försvara och förgylla det gamla Bernadotte-Braheska systemets alla opopulära åtgöranden och tilltag. Sturzen-Becker SvSkönl. 228 (1845). Böttiger kommer att .. ständigt och jämt frambära klander mot mina åtgöranden. Rig 1957, s. 80. —
(II 5 b) -HAVA l. -HAVAS. [fsv. athava, athavas] (†) refl. l. ss. dep.: företaga sig (ngt); äv.: gå till väga l. bete sig (så l. så) (jfr havas åt). Hennes werck och swede är så stoor, at hon intet annat kan åthaffuas än ropa och klagha sigh. LPetri 2Post. 54 a (1555). (Han hade) sigh ohöffligen och näsewijsligen ansteldt .. och otilbörligen i borgmestares egen gårdh åtthafft. BtÅboH I. 13: 181 (1638).
Spoiler title
Spoiler content