publicerad: 2021
ÅT, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 278):
(II 5 b) ÅT-VAKT. [fsv. atvakt] (†) aktgivande l. uppsikt l. tillsyn; särsk. i förb. med bestämning inledd av prep. på; jfr åtvaktan. Raade wij ok eder at j grand atwakt haffua paa edre clercker. G1R 1: 37 (1522). (Psalmerna o. responsorierna) siungas .. så skämbliga och vtan alla gudeligheet och åthwacht. OPetri 1: 436 (1528). Dijkman AntEccl. 27 (1678, 1703). —
(II 5 b) -VAKTA, -an (se avledn.); -are (se avledn.). [fsv. atvakta] (†) ge akt på l. ha uppsikt över (ngt); särsk. i opers. pass. At med fogdener atwactas at the icke bruka köpslagen med oxar reffskin oc annet vidh theris hals. G1R 1: 259 (1524).
Avledn. (†): åtvaktan, f. [fsv. atvaktan] = åt-vakt; jfr å-vaktan. Och skole the haffua åtwachtan på allan hiorden, at han icke warder förförder. OPetri 1: 357 (1528). LPetri DialMess. 86 a (1542).
åtvaktare, m.//ig. (mans)person som utövar tillsyn o. d. Biscop .. thet betydher en åtwactare. FörsprNT 6 a (1526). Dijkman AntEccl. 27 (1678, 1703). —
(II 4 slutet) -VARA, -else (se avledn.), -ing (G1R 14: 70 (1542; konkretare)), -sel (se d. o.). [fsv. at vara] (†) (varnande) göra (ngn) uppmärksam på (ngt); äv. dels med sakobj. ersatt av prep.-bestämning, särsk. inledd av för, dels utan sakobj.; jfr vara, v.4 2. Thå må .. ingen aff them late forhandle eller tala om friidt eller forlikelsze vtan thet tilförenne bliffuer kynth och åtwarit thet annet riike. SvTr. 4: 153 (1534). Huru .. vi senist .. i en rättrådigh meningh e. k. M. munteligen åthvarede. RA I. 3: 181 (1593). Til at .. thenne lofflige Nation för endtlige tilstundande Vndergång at åtwara. Schroderus Os. III. 2: 50 (1635). jfr o-åtvarad.
Avledn. (†): åtvarelse, f. (varnande) underrättelse; varning; jfr åt-varsel. Hvarföre ther någott bliffuer strijdigt j hans Landshöffdingdömme, som synes Cronones högheet angåå, Då skall han i tijdh giffua Kongl. M:tt åtwarellsse. LReg. 200 (1635). Stiernman Riksd. 975 (1640). —
(II 4 slutet) -VARNA, -else (†, Stiernman Com. 2: 169 (1638), SthmStadsord. 2: 183 (1705)), -ing, -ung (G1R 13: 223 (1541)). (numera bl. ngn gg) (på förhand) varna (ngn för ngt); särsk. i förb. med bestämning dels inledd av prep., särsk. för, dels bestående av inf.-förb. l. att-sats utan föregående prep.; numera företrädesvis i fråga om tillrättavisande (se a, b). Tesligest wår och någre E. K. M. wndersåtter ther i Jeskis berettedt och åttuarnet aff deris neste granner och bekende wänner ther i Rysland att ther skulle ware forsamled suåre hoper såm .. skulle achtte seg her ind J landet. HFinlH 4: 89 (1556). Att åtvarna alla här i staden varande Boktryckare att vid Exemplarens förlust och hundrade Rdl vite, detta Abbé Raynals arbete .. genom trycket utgifva. 3Saml. 9: 44 (1781). Besökande åtvarnas alltid för kobraormar, vilka torde talrikt förekomma i (den botaniska) trädgården. Zilliacus VandrÅr 3: 89 (1923). jfr o-åtvarnad. särsk.
a) i fråga om tillrättavisande o. d., förr äv. förmaning (se slutet); jfr b o. varna 1 b. (Om någon) jdkeligen inplanttede sine Barn och effterkommende dette Rijkes förachtt, han skall åthwarnes. RARP 1: 4 (1626). (Postiljonerna har) blifwit genom wederbörande Postförwaltare åtwarnade för öfwerträdelser af de dem åliggande skyldigheter. SPF 1852, s. 444. särsk. (†) (varnande l. strängeligen) förmana (att göra ngt). Och wele wij eder her medt åtwarnatt haffwe Atj ingen sur eller förderffuatt fisk hijtt j landett före eller sälie. G1R 14: 42 (1542). At thenna stadsens presterskap .. åtwarnas at ei af predikstolarna emot hwarannan utfara. 2PrästP 2: 358 (1723). (Kammarpigan) åtvarnades att hålla saken tyst. Topelius Planet. 3: 74 (1889). BtRiksdP 1905, I. 4: nr 117, s. 7 (i referat av ä. handl.).
b) ss. vbalsbst. -ing, förr äv. -else, -ung; särsk. (o. numera företrädesvis) i fråga om tillrättavisning o. d. (motsv. a), förr särsk. (motsv. a slutet) i uttr. med åtvarning att (göra ngt); äv. konkretare; förr ngn gg äv. allmännare, närmande sig bet.: uppmärksamhet (jfr -vara). Haffue eth gott vpseende, och nöge åtwarnungh, huru thet partij her effter tage sine saker före. G1R 13: 223 (1541). Föreholla ungdomen deras förseende .. med åtwarningh i tidh at afstå ifrån sådantt straffbart comportamente. Annerstedt UUH Bih. 2: 219 (i handl. fr. 1681). Ställa sig förbemelte åthwarnelser til hörsam efterrättelse. SthmStadsord. 2: 183 (1705). D:r Hans Wandals åtwarningar för den Calwinska Religionens Wildfarelser .. (ligger) uti min bokkammare. Wettersten Forssa 108 (c. 1750). Antikvarien (skulle) giva Kungl. Maj:ts misshag tillkänna och tilldela dem en åtvarning. 3SAH XLIII. 1: 119 (1932). jfr o-åtvarning.
Ssgr (till b motsv. a, numera bl. i skildring av ä. förh.): åtvarnings-grad. varningsgrad; jfr -varnings-steg. Alla dhe 3 åthwarnings grader, som dhen förnyade stadgan om Eedar och Sabbattzbrott omtalar. VDAkt. 1707, nr 669.
-steg. jfr steg, sbst.1 5 c, o. -varnings-grad. Sedan iag .. genomgåt redan med them alla åtwarnings steg, som dock ey welat hielpa. VDAkt. 1749, nr 140. —
(II 4) -VARSEL. [till -vara, i senare tid dock snarast ssg med varsel] (numera mindre br.) varning o. d. (jfr åtvarelse); äv. (o. numera bl.) närmande sig l. övergående i bet.: varsel. Atj wele .. göre thom åth wårsell ath the Lupske sådant (dvs. att kapa deras fartyg) i sinnett haffue. G1R 9: 158 (1534). Olyckor på sjön bruka .. förebådas genom åtvarsel av fartygets rå. Hagberg DödGäst. 588 (1937). —
(II 2 a) -VRIDA, -ning. vrida åt (ngt). Öfverslag .. hvilka förenas med underslagen, antingen medelst trä-dymlingar, eller ock med smala rep, hvilka genom starka trä-stycken .. åtvridas. Hazelius Bef. 208 (1836). Ingen societetsdam kunde burit sina juveler och sidenkläder med större högfärd än fröken Fredrika sina tråkiga klänningar och sin kam bak i nackens åtvridna hårfläta. Krusenstjerna Pahlen 2: 83 (1930). —
(II 1) -VÄNDA, -ning. vända till (ngt); förr äv. med indirekt personobj. (särsk. bildl.); särsk. (o. numera bl.) i p. pf. l. i sht ss. vbalsbst. -ning. Ändoch lyckan ther Honom alt för åfta så oblid ögon åtwende. Lange Norby 60 (1742). Redan med åtvänd rygg vek fjerran besegrade lustan. Adlerbeth Ov. 161 (1820). Åtvändning .. betecknar, att rörelsetagaren under ett hopp vänder framsidan åt (mot) redskapet, ex. Sidhopp m. åtv. Thulin Gymn. IV. 1: 30 (1935).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content