publicerad: 2023
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-LIV. särsk.
1) (numera i sht i vissa kretsar) till II 1: överkropp; bröst (se d. o. 2); jfr liv II 1. Om Fienden förer en stöt til ditt högre lår, så sätt honom med en hast tilbaka och halt din udd longt til hans Ansichte eller öfwerlijf, så är hans stöt fåfäng. Porath Pal. 1: J 2 b (1693). Karl Johan var af medelmåttig längd, öfverlifvet starkt bygdt och väl proportioneradt. Ahnfelt HofvLif 2: 187 (c. 1845). Han är lång för att vara ryttare och har en tendens att falla fram med sitt överliv. SmålP 25/2 2016, Tingsryd s. 12.
2) byggn. till II 1, om övre delen av liv (se d. o. II 5 b α) på kakelugn. Fatab. 1911, s. 5. Ugnen uppbygges .. i enlighet med tidens stil flat, med skänk och indraget överliv. SvKulturb. 1–2: 126 (1929).
3) till II 1, 2, om till kvinnodräkt hörande klädesplagg avsett att bäras på överkroppen (o. utanpå annat plagg); särsk. dels (om ä. förh.): livstycke, dels om övre del av klänning; jfr liv II 5 a α o. ytter-liv 1. Ett Offwerliff aff bleckgoltt dammask, som haffwer sititt påå en brångåll flogels kiortil. HH 2: 31 (1548). Utanpå tröjan bars ett lif, öfverlif kalladt, utan ärmar, mycket utringadt, slutande under bröstet. Lovén Folkl. 23 (1847). En skjortblusklänning med halvlång knäppning och överlivet i slät stickning av ribbeffekt. DN 19/10 1971, s. 6. jfr sammets-, sars-, satängs-överliv.
Ssg (†, till -liv 3): överlivs-kjortel. En öffuerliiffz kiortill aff Rötth Damask. HH 1: 22 (1543). —
(II 8 (d)) -LIVLIG. (numera bl. mera tillf.) i hög(sta) grad l. alltför livlig (se särsk. livlig, adj.1 I 4, 7). Thorild (SVS) 6: 96 (1783). Jag är öfverliflig ibland, det är mitt fel; känslorna växla med timmarna. FBremer hos Adlersparre o. Leijonhufvud Bremer 1: 212 (1834). Det är bara min överlivliga fantasi. DN 22/9 1967, s. 16. —
-LJUD, sbst.
1) till II 1 b, 8, om ljud vars frekvens ligger över människoörats uppfattningsförmåga. SöderhT 1/7 1948, s. 6. Det (visar) sig att attentatsmännen .. har tränat hundar som med tillhjälp av visselpipor med överljud – ohörbara för en människas öron – kan med fastbundna sprängsatser dirigeras mot talartribunen. SvD(A) 16/6 1962, s. 6.
2) till II 1 b, 8, i fråga om överljudshastighet; särsk. dels i sådana uttr. som flyga (i) överljud, dels (o. i sht) ss. förled i ssgr (jfr super-sonisk). Flygexpert från USA: Utvecklingen går mot överljud. DN(A) 3/2 1962, s. 5. Att flyga överljud, 1 273 kilometer i timmen, över land är inte tillåtet i fredstid. BoråsTidn. 28/12 2015, s. 18.
3) (numera bl. mera tillf.) till II 8, om mycket l. alltför starkt l. högt (o. därmed överröstande l. störande) (o)ljud; förr särsk. i uttr. ta överljud över ngn, överrösta ngn. (Prästen) sågh att han ingen fred af dheras (dvs. folkets) öfwerliud hade, ty .. hela menigheten sigh uthi Choren med största roop inträngde. FinKyrkohSP 5: 212 (1669). När vår Ola blef döpt .. skrek han som en julagris på slaktebänken, och har inte den pojken tagit öfverljud öfver klockaren själf i kyrkan. Arbetet 30/6 1897, s. 4. (Vid bullermätningen) noterar man .. alla överljud från skinnknuttar som kör med s. k. rakt rör. DN(A) 8/7 1954, s. 1.
Ssgr (till -ljud 2): överljuds-, äv. överljud-bang. [efter eng. supersonic bang; med avseende på senare leden se super-bang] överljudsknall; jfr super-bang. DN(A) 6/10 1956, s. 1. Israel (gav) flerfaldigt igen – inom en timme befann sig israeliska plan över Damaskus och andra syriska städer, sprängande rutor med sina överljudsbangar. SvD 1/2 1970, s. 4.
-epok. (numera bl. tillf.) jfr epok 3 o. -ljuds-ålder. SvD(A) 9/8 1959, s. 2. Med Concorden på landbacken går överljudsepoken inom trafikflyget i graven. DN 18/8 2000, s. A6.
-fart. [efter eng. supersonic speed] överljudshastighet; jfr fart 7. NärVarHur 1949, s. 357. Luftfart må ej inom svenskt område äga rum i överljudsfart. SFS 1972, s. 431.
-flyg. sammanfattande, om verksamheten med överljudsflygning (jfr flyg, sbst.1 1); äv. konkret: överljudsplan (jfr flyg, sbst.1 2). AB 3/10 1954, s. 5. Överljudsflyget är här, ingen tvekan om det, och vi kommer att vänja oss vid det, liksom vi en gång vande oss vid att leva med tågens dån och tutande. DN 9/2 1968, s. 10. Utrikesminister Henning Christophersen flyger överljudsflyg till USA. Expressen 30/12 1978, s. 7.
-flygning. flygning med överljudsplan; äv. konkretare; jfr -ljuds-trafik. Reaktionsmotorer med tillräcklig drivkraft för ”överljudsflygning”. DN(A) 13/7 1950, s. 9. Det var när ett Gripenplan från Saab i Linköping övade ute till havs och gjorde en överljudsflygning som stora delar av Sörmlandskusten kände av två rejäla smällar. SödermNyh. 17/9 2010, s. 6.
-flygplan. [efter eng. supersonic aircraft] överljudsplan. ArbT 20/7 1948, s. 5. Överljudsflygplanen (måste) konstrueras även så att de kan flygas vid de låga hastigheter som fordras t. ex. vid start och landning. BokNat. Mater. 62 (1953).
-hastighet. [efter eng. supersonic speed] hastighet som överstiger ljudets; jfr -ljuds-fart. En ingenjör .. för handläggning av ärenden rörande projektiler med överljudshastighet. DN(A) 30/8 1946, s. 32.
-knall. [efter eng. supersonic bang] om den knall som (till följd av tryckvågen) uppstår när flygplan överskrider ljudets hastighet; jfr -ljuds-bang. SvD(A) 9/9 1953, s. 7. Det stora problemet med det omstridda engelsk-franska planet är överljudsknallarna som föranlett en rad länder att förbjuda överflygning i överljudsfart. SvD 26/5 1972, s. 1.
-plan. [efter eng. supersonic aircraft] flygplan med en (topp)hastighet som är högre än ljudets; jfr plan, sbst.1 I 6, o. -ljuds-flyg, -ljuds-flygplan, -ljuds-maskin. Olyckor i samband med flygningar på hög höjd med överljudsplan. SöderhT 14/4 1950, s. 7.
-snabb. i fråga om överljudsplan; äv. bildl. Ett blivande svenskt överljudsnabbt jaktplan. Expressen 19/8 1952, s. 12. Helsingborgs överljudssnabbe nyförvärv från Östersund. Expressen 3/9 2012, Bil. s. 4.
-trafik. trafik (se d. o. 3 a) med överljudsplan; jfr -ljuds-flygning. Årsrapporten varnar uttryckligen (flyg)bolagen för att starta överljudstrafik innan man hunnit ”svälja” jetplanen. DN(A) 13/9 1960, s. 13.
-ålder. (numera bl. tillf.) jfr ålder 4 o. -ljuds-epok. Med J 35 Draken .. inleds en ny fas i det svenska jaktflygets utveckling: överljudsåldern. SvD(A) 26/10 1955, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content