SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1893  
ABANDONNERA ab1aŋdone4ra l. -e3ra2, äfv. -and-, l. 010—, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ABANDON.
Etymologi
[af fr. abandonner]
1) öfverlämna, afträda. Swedberg Schibb. 246 (1716). särsk.
a) jur., sjöt. afträda (fartyg, fartygslott l. gods) mot utbekommande af försäkringsbelopp l. mot befrielse från vissa utgifter. Publ. handl. 5: 2980 (1750). Naut. ordb. (1840). NF (1875).
b) handel. afträda (en egendom). Jungberg (1873).
2) uppgifva (en spekulation). Jungberg (1873).
3) öfvergifva, lämna i sticket:
a) jur. tullpliktiga varor (då man ej vill erlägga tull l. då man söker undgå straff för smuggling). Ett parti abandonnerade Fikon. DA 1824, nr 6, s. 2. SFS 1831, s. 461.
b) sjöt. ett fartyg i sjönöd l. vid dess uppbringande af en fiende. Dalin (1871). NF (1875).
Spoiler title
Spoiler content