ABOLITION ab1ωlitʃω4n l. -iʃ-, l. abωl1-, r. (f. Rydqvist); best. -en.
Etymologi
[af t. o. fr. abolition, lat. abolitio]
eg. utplånande, upphäfvande. — jur. (Benådning) kan .. meddelas före fulländad ransakning och kallas då med särskildt namn Abolition. Schrevelius 1: 12 (1844, 1851).
Ssg: ABOLITIONS-BREF1003~ l. 0103~2. jur. Pfeiffer (1837). NF (1875).
