SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1893  
ACKREDITERA ak1redite4ra l. -e3ra2, l. akre1-, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[af t. accreditieren, fr. accréditer]
förläna (ngn) kredit l. förtroende.
1) dipl. till utförande af diplomatiska värf befullmäktiga (sändebud). Nordberg 1: 291 (1740). PT 1791, nr 46, s. 2. Sv. statskal. 1893, afd. 200.
2) handel. förse (ngn) med fullmakt att på främmande ort utbekomma penningar l. varor, öppna kredit för (ngn hos ngn). Dalin (1850). Åstrand (1855). Jungberg (1873).
3) (numera mindre br.) gifva (ngn) anseende l. förtroende; i sht i p. pf. Väl ackrediterad, som har anseende l. förtroende. SP 1779, s. 458. Lindfors (1815). Blanche Bild. 4: 10 (1865).
Spoiler title
Spoiler content