publicerad: 1893
ADOPTIV ad1opti4v, adj.
Etymologi
[af t. adoptiv, fr. adoptif, lat. adoptivus]
adopterad, upptagen ss. eget barn; (gm adoption) blifven ngns egen (i allm.). Dalin (1850). A(doptiv)t barn. Sv.-fin. lagt. (1883).
Ssgr: ADOPTIV-BARN103~2. —
-LAND~2. —
Spoiler title
Spoiler content