SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFANIT af1ani4t, r. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. aphanite, bildadt af gr. ἀφανής]
miner. en bergart. Aphanit .. är tunnskifrig, med tätt jordlikt brott. Hisinger Ant. 4: 46 (1828). E. Erdmann i NF (1875).
Spoiler title