AFBETA a3v~be2ta, v.2 -ade.
tekn. gm upplösande (medelst sur vätska) af oxiden på (ett metallstycke) bereda (detta) för öfverdrag af främmande ämne. Surt dricka; deri kan man afbeta järnsmide, som skal förtennas. Rothof 88 (1762). — jfr BETA v.2, BORTBETA.
