SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFBÄRNING a3v~bæ2rniŋ, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr BÄRA AF]
= AFBÄRING. Skulle svårighet visa sig för N:r 1 att ensam utskjuta pontonen, böra de öfriga .. genom stakning eller afbärning från tillstötande föremål härtill medhjelpa. Pont.-regl. 43 (1881). — med afs. på föremål, som upphissas. Upphissningen (af en järnpjes ur en ångbåts lastrum) .. hade skett .. utan nödig afbärning. GHT 1894, nr 30, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content