SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFDUNSTNING a3v~dun2stniŋ (a`fdunstning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af föreg. — konkretare:
1) (den del af ett) flyktigt ämne, som bortgår i gasform; dunst. (Acherons) dyiga vatten .. och osunda afdunstningar. Stridsberg i NF 1: 86 (1875).
2) flyktigt ämne (l. myckenhet af sådant), som afsöndras från organisk kropp; utdunstning. Campher nedsvälgdes .., då dagens afdunstning derpå gick til 49 unts. VetAH 39: 210 (1778).
3) (afdrag, som får åtnjutas för beräknad) förlust gm beståndsdelars förflyktigande. 2 marker råg .. godtgöras Mölnaren i afgång och afdunstning. Fischerström 3: 462 (1781).
Ssgr (anslutande sig till AFDUNSTA 1, 3): AFDUNSTNINGS-APPARAT310~102. Schulthess (1885).
-FÖRMÅGA~020. Berzelius Kemi 1: 277 (1808, 1817).
-HYLLA~20, i s. k. afdunstningskapell. S. v. Friesen Inbjudn. 1891, s. 27.
-KAPELL~02, i kemiskt laboratorium. S. v. Friesen Inbjudn. 1891, s. 27.
-KLOCKA~20, för hafsvattens beredning till färskvatten. GHT 1893, nr 66 B, s. 2. —
-KÄRL~2. Berzelius Kemi 3: 150 (1818). Dahlander i NF 17: 566 (1893).
-KÖLD~2. köld, som uppkommer i följd af hastig afdunstning. Uppf. b. 2: 551 (1873).
-MÄTARE~200. meteor. atmometer; instrument att mäta mängden af det vatten, som på gifven tid afdunstar i fria luften. Hildebrandsson 103 (1874). Rubenson i NF (1875).
-PANNA~20. Uppf. b. 4: 457 (1873).
-SKÅP~2, för sådana laborationer (å apotek), hvilka sprida skadliga l. besvärliga ångor. AB 1889, nr 283, s. 2.
-VÄRME~20. värme, som bindes, när vätska öfvergår till ånga, o. frigöres, när ångan kondenseras. Fock 447 (1855, 1861). Rubenson i NF (1875).
-YTA~20. Uppf. b. 4: 457 (1873).
Spoiler title
Spoiler content