AFFÖRKUNNA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
1) (†) förkunna, afkunna, kungöra, utlysa, pålysa. Affförkunna Konung Philippo en vppenbar feigd. Schroderus Liv. 394 (1626). Tedde sigh en Herold .. fram vppå platzen, ther speelet medh wanlighe .. ordasät pläghadhe afförkunnas (om det högtidliga öppnandet af istmiska spelen). Därs. 464. Grecie Landz frijheet affförkunnas. Därs. Clerkerijt afförkunnade Konungens Breff om Kyrckiotijenden. Girs G. I:s hist. 62 (1630). Konungh Erich lät i Swerige medh Trumpeter och Härpuckor affförkunna (freden). Dens. E. XIV:s hist. 23 (1630).
2) (†) aflysa. H. K. M:tt haffuer .. lathet afförkunna 5 markshielpen, effter denn synttes vara .. obilligh. G. Oxenstierna i Oxenst. brefv. 3: 240 (1631).
