AFKLAPP a3v~klap2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[bildadt af AFKLAPPA (i bet. 5), sannol. efter mönstret af t. abklatsch i förh. till abklatschen]
aftryck, åstadkommet gm klappning. — särsk. boktr. aftryck, taget gm klappning med en borste å ett öfver den svärtade tryckformen lagdt papper. NF (1875). — jfr AFKLAPPNING a, AFKLATSCH 1.
