AFKOMNING, m.||(ig.); pl. -ar.
(†) afkomling. Denne Prins ..(,) afkomning af de gamla Svenska, samt Norrska Konungar. Celsius G. I:s hist. 551 (1753, 1792). En .. Stenskrift .. om en Thotil, och dess Telnings eller Afkomnings .. Hjeltebragd. Tuneld 1: 347 (1773). — språkv. afledning, derivat. Laurel Skrivl. 7 (1748). (Nya ord kunna) giöras af gamla och brukeliga .. (t. ex.) afkomning, derivatum. Hof Skrifs. 236 (1753).
