SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFKVÄM, n.; pl. =.
Etymologi
[jfr isl. afkvæmi, nor. afkvæme, fsv. afquämd; med afs. på bildningssätt jfr SAMKVÄM]
(†) afkomma. Hans barn och älskelige afqwäm. U. Hiärne Anl. 316 (1702). jfr: De Slawoniske afqwäm, som Pohler, Ryssar, Böhmer, Crabater. Dens. Orth. 14 (1717). — bildl.: alster, produkt. Ohörsamheets alster och afqväm. U. Hiärne Vitt. 90 (1665). Bland andra sina alster och afkväm upptager (C. J. L. Almqvist) .. ”Prins Rosimandro och prinsessan Jukunda”. Lysander Skr. 445 (1879; arkaiserande).
Spoiler title
Spoiler content