SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
AFKYLA a3v~ɟy2la (a`fkyla Weste), v. -er, -de, -t, -d. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr t. abkühlen, d. afkøle]
— jfr KYLA AF.
I. småningom göra kall l. kallare.
1) beröfva (ngt) en del af dess värme, åstadkomma temperatursänkning hos (ngt l. ngn).
a) i eg. mening. Afkyla champagne med is. Taga afkylning omedelbart efter badet. Några Matroser sprungo i siön, at .. afkyla sig. Humbla 492 (1740). De mästa salt-arterne afkyla vatnet, hvaruti de smälta. Wilcke i VetAH 33: 117 (1772). Vid Brännerier och Distillationer af Bränvin är ångornas afkylning en .. hufvudsaklig omständighet. Gadolin i VetANH 12: 193 (1791). För att förvandlas till gas måste vattnet binda värme och derigenom afkyla den yta, hvarifrån det uppgick i gasform. Berzelius Kemi 1: 271 (1808, 1817). Retorthalsen (bör) ej afkylas så starkt, att distillatet stelnar. C. G. Nyblæus 433 (1846). AFKYLAS i intr. bet.: blifva kallare, (af)kallna. Fischerström 3: 399 (1781). Vi veta alla, att jordens .. yttersta yta om sommaren uppvärmes och om vintern afkyles. Berzelius i Läsn. f. folket 1839, s. 331. När vattnet på ytan afkylts till + 4°, sjunker det till följd af sin tyngd nedåt. Cleve i NF 17: 367 (1893). — jfr VATTEN-AFKYLNING m. fl.
b) bildl.
α) om personer: minska värmen, ifvern osv. hos (ngn), göra ljum. Hagberg Shaksp. 12: 335 (1851). Jag behöfver afkylas litet ibland i min idealism. De Geer Lillie 69 (1880).
β) om känslor o. d.: minska värmen l. styrkan af, dämpa, försvaga. Afkyld vänskap. Ehrenheim Tess. 190 (1819). Klingspors taktik, att oupphörligt retirera, måste afkyla modet hos hans soldater. A. Cronholm i SKN 1842, s. 300. En oangenäm upptäckt, som betydligt afkylde min ifver. Rydberg Ath. 309 (1859, 1866). Entusiasmen (blef) fort afkyld. Böttiger i SAH 39: 210 (1864). — jfr 2.
γ) abs. Allt efter som ämnet afkyler eller värmer. Strandberg 1: 352 (1862). Mitt undvikande att komma i enskild tacksamhetsskuld till konungarne (har måhända) hos dem verkat afkylande i förhållande till mig. De Geer Minnen 2: 111 (1892).
2) dämpa, minska (hetta, eld, glöd o. d.). Til sin ringa Hetas affkylande. Rel. cur. 336 (1682). — i bild. Ovidius .. sändes til de Scythiska bergen .., der hans ungdoms öfverflöds-heta af nordan-vinden måtte afkylas. O. Celsius Præs. i VetA 1768, s. 29. Denna smärta .. / Har liksom afkylt alla färgors eld. Atterbom 2: 4 (1827, 1854). — bildl. Den första hetzigheten och lystnaden til Krig .. var nu afkyld hos Turckarna. Nordberg 2: 272 (1740). I studentens förhållande till läraren saknas .. den reciprocitet, förutan hvilken stoltheten afkyler värman. Snellman S. arb. 1: 422 (1840). — jfr 1 b β.
II. (enst.) aflägsna kylan från (ngt l. ngn). Man borde (innan man vintertiden inträdde i S. Ödmanns varma sängkammare) i det yttre rummet afkyla sig en längre stund. Böttiger 5: 58 (1867).
Ssgr (alla till I 1 a): A: AFKYL-RÄNNA30~ l. 31~20. [efter t. abkühlrinne] bergv. kylränna. Rinman 1: 8 (1788). Sv. o. t. handlex. (1851, 1872).
B: AFKYLNINGS-ANSTALT310~20 l. ~02. En förbättrad Afkylnings-Anstalt vid Bränvins-Brännerier. Gadolin i VetANH 12: 193 (1791). Berzelius Kemi 3: 209 (1818).
-BASSÄNG~02, särsk. vid mejerier. Alnarps inv. 1892, s. 1.
-HASTIGHET~201 l. ~102. fys. Rubenson i NF 1: 203 (1875).
-KÄRL~2. Gadolin i VetANH 12: 200 (1791).
-LAG~2, r. l. m. fys. Newton antog, att den hastighet, med hvilken afkylningen sker, .. är proportionel med kroppens öfverskott af temperatur öfver omgifningens(;) .. denna s. k. ”Newtons afkylningslag”. Rubenson i NF 1: 203 (1875).
-LÅDA~20.
a) för förvaring af smör. Grotenfelt 127 (1881, 1886).
b) den del af en hydroelektricitetsmaskin, hvari en del af den utströmmande ångan gm afkylning förtätas till fina vattendroppar. Fock Fys. 554 (1855, 1861).
-PROCESS~02. Uppf. b. 2: 561 (1873).
-REDSKAP~20 l. ~02. SFS 1835, nr 39, s. 9.
-RUM~2. Särskildta badrum .. såsom Frigidarium afkylningsrummet. Palmblad Fornk. 1: 138 (1843). särsk. vid brännerier o. bryggerier: Berzelius Kemi 3: 208 (1818). PT 1892, nr 122, s. 4.
-RÖR~2. Cleve i NF 3: 1107 (1879).
-SKÅP~2, för förvaring af smör. Tidskr. f. landtm. 1890, Annonsbl. nr 47, s. 4.
-VATTEN~20. kylvatten. Gadolin i VetANH 12: 202 (1791). En god kylapparat .. skall ej erfordra mycket afkylningsvatten. AHB 1: 39 (1859).
Spoiler title
Spoiler content