[jfr sv. dial. o. nor. avlat, m., oblat; ytterst af mlat. oblata]
(†) oblat, brödet i nattvarden. se ssgr. — jfr AFLATE.
Anm. En viss sammanblandning af detta ord o. AFLAT, sbst.1,ligger möjl. till grund för anv. af aflatet på följ. ställe: När du dör, skall .. presten .. sälja dig nåd .. och de förskjutnas furste föra hans hand, som darrar med aflatet, .. till dina blånande läppar. Elgström 136 (c. 1808).
Ssgr: AFLATS-ASK, m. (†) oblat-ask. En förgylt Afflatz ask. Rääf Ydre h. 3: 239(1689). —
