AFMAKA a3v~ma2ka, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr nnt. afmaken]
(föga br.) maka bort l. undan. I Juli och Augusti månader .. afmakas kådan från sårade ställen (på träd) med ett passande verktyg. C. F. Plagemann i Läsn. f. folket 1851, s. 54.— jfr MAKA AF.
