AFMALLA a3v~mal2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING. handtv.,
skeppsb. efter s. k. mall hugga l. tillyxa (träd o. d.); konturera. Om bålen skulle hafva någon uppränsning å sidor eller rygg, som vid afmallning försvinner, må derå ej göras afseende. Regl. ang. virkeslev. 17 Maj 1825, § 78. När trädet är tunnadt, lägges det på sidan och afmallas på de andra båda sidorna, till den form, som dess egen växt medgifver. G. C. Witt i Läsn. f. folket 1844, s. 73. Uggla Sjölex. (1878, under mould). — jfr MALLA AF.
