SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFRIFNING a3v~ri2vniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. af AFRIFVA. — särsk.
1) motsv. AFRIFVA II 2 a. — (knappast br.) konkret: färdigrifven färg. Dalin (1850).
2) motsv. AFRIFVA II 2 b. Taga en kall afrifning, gnida l. låta gnida kroppen med ett i kallt vatten doppadt lakan o. d. Dovertie Baln. 7 (1865). Afrifning med våta lakan. Curman i NF 1: 213 (1875). jfr: Afrifningar med kallt vatten. Hallin Hels. 2: 329 (1885).
Ssgr: (2) AFRIFNINGS-BAD310~2. Helsov. 1886, s. 253.
(2) -HANDDUK~20 l. ~02.
(jfr AFRIFVA I 1) -KALENDER~020. kalender l. almanack, som för hvar o. en af årets dagar har ett särsk. blad, afsedt att afrifvas efter den därå angifna dagens förlopp.
Spoiler title
Spoiler content