AFSATT, n. o. m. (?); best. (ss. n.) -et; pl. (ss. n.) =.
Etymologi
[jfr d. afsæt, t. absatz]
I. (†) afsats, terrass. Den nya trägården som komer på siöö sidan på Slottet .. blifver .. i 3 delar eller affsatt till att bekqvämma sig effter platsen som heller (dvs. sluttar) opifrån och neder till siöön medh trappan ifrån den eena afsatt till den andra. Ant. saml. 296(1654). — jfr AFSATS 1, AFSÄTTNING.
II. [jfr holl. afzetsel] (†) sidoskott, sidolök. (Då hyacinten omflyttas, kvarlämnar man) alla Afsatten .., så frampt de intet af sigh sielfwa äre låsznade. Rålamb 14: 58(1690). — jfr AFSÄTTNING.
