publicerad: 1898
AFSLAGNING a3v~sla2gniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[efter t. abschlagung bildadt ss. vbalsbst. till AFSLÅ, med anslutning till p. pf. AFSLAGEN; jfr TVAGNING i förh. till TVAGEN af TVÅ o. d.]
2) motsv. AFSLÅ II 1 d. — mera konkret. Att .. hafva afslagningen i taket, medför .. olägenheter. Nordin Boktr. 292 (1881).
Ssg (till 2): AFSLAGNINGS-INRÄTTNING310~020. inrättning på medelst remmar drifna maskiner, gm hvilken remmen slås af remskifvan. Nordin Boktr. 292 (1881).
Spoiler title
Spoiler content