SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFSLÄPA a3v~slä2pa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[jfr d. afslæbe, t. abschleppen]
— jfr SLÄPA AF.
1) (mindre br.) släpa bort l. ned. Lind (1738, 1749). Fartygen .. afsläpas halfbygde ifrån stapeln. Ekeberg Ostind. r. 125 (1773). Dalin (1850).
2) (knappast br.) gm släpande afbryta. Dalin (1850).
Spoiler title
Spoiler content