SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AFTRUMMA a3v~trum2a, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -TRUMNING.
Etymologi
[af t. abtrommen, abtromben]
med såg l. yxa dela l. stycka l. taga af (en trädstam) på tvären. Ström 163 (1822, 1846). Vid träds fällning och aftrumning. SFS 1844, nr 30, s. 33. Hvarje fälld stam (bör) genast afqvistas och aftrummas till bestämd längd. SPF 17: 529 (1859). Trädens aftrumning i smärre längder. Svedelius Koln. 10 (1872). Aftrumma. Med yxa eller såg afskära en trädstam. Cnattingius (1873, 1894). Yxan, med hvilken vedhuggaren aftrummar och klyfver träden. Uppf. b. 3: 420 (1873). — jfr TRUMMA (v.2) AF.
Spoiler title
Spoiler content