SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
AGREMANG ag1remaŋ4, n. l. (mindre br.) r. (Schröderheim Skr. 41 (1795)); best. -et l. ss. r. -en; pl. = l. -er.
Ordformer
(ofta, fordom alltid, skrifvet ag(g)rement)
Etymologi
[af fr. agrément; jfr under AGREERA, v.1]
1) (föga br.) behag. Den noblesse, hvarmed .. (fru Wigert) spelte, gaf rollen ett fördubbladt agrement. Dahlgren Theatr. 431 (cit. fr. 1770-talet).
2) konkretare: ngt, som innebär en extra fördel l. tjänar att gifva ökadt behag l. skönhet åt ngt; numera mest i pl.
a) (föga br.) om särskildt beviljad extra förmån. Landtmarskalken borde .. niuta något annat aggrement, såsom Taffelpenningar. 2 RARP 4: 268 (1726). Konseljen .. tillstyrkte gärna en agrément för drottningen. Schröderheim Skr. 41 (1795).
b) (föga br.) om vissa prydnader på kläder. Klädningar af rosa .. med agrementer af annan färg, desse bestå af puffar, rynkade remsor eller rosetter .. på lif, ärmar och nederst på kjorteln. Mag. f. konst. 1824, s. 72. jfr: Guld- och Silfverspetsar eller agremens, points d'Espagne etc. Raab Reg. 1746, s. 73. — jfr PÄRL-AGREMANG samt GRAMAN.
c) (†) om mellanspel, divertissemang l. baletter vid uppförandet af teaterstycken. En Opera, som .. behöfver agrementer. SP 1779, s. 81.
d) mus. om drillar, förslag o. andra musikaliska prydnader. NF (1875). jfr Envallsson Mus.-lex. 9 (1802). — jfr BRODERI.
e) (hvard.) i annan anv. De lättnader och agremang, städernas .. invånare åtnjöto i jämförelse med landsbygdens befolkning. SD (L) 1896, nr 96, s. 4. (Badorten är) ett dammigt fiskläge utan skugga och utan agrementer. Sk. aftonbl. 1896, nr 132, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content