publicerad: 1898
AKTGIFVENHET ak3tji1ven~he2t, äfv. 3~201, r. l. f.; best. -en.
(mindre br.) egenskapen att gifva akt l. att vara aktgifvande, uppmärksamhet. Lind (1749, under aufmerksamkeit). Med något större aktgifvenhet på dig sjelf. Wikner Pred. 46 (1871). Därs. 209 (c. 1876).
Spoiler title
Spoiler content