publicerad: 1898
ALISARIN al1isari4n l. 0104, n. l. r.; best. -et l. -en.
Ordformer
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. alizarin, fr. alizarine, af nygr. ἀλιζάρι, λιζάρι, (krapp-)rot, gm dissimilation uppkommet af ῥιζάρι, som är dimin. af gr. ῥίζα, rot]
1) kem. ett slags rödt färgämne (som finnes i l. beredes ur krapprot o. stenkolstjära). Berzelius Kemi 5: 602 (1828). Konstgjord alizarin. Keyser Kemien 3: 351 (1876). Blomstrand Org. kemi 237 (1877).
2) (mindre br.) = ALISARINBLÄCK. Jag .. fyller / mitt bläckhorn raskt med alsarin. Heidenstam Dikter 172 (1895).
Spoiler title
Spoiler content