ALLA al3a2 l. ALA a3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[onomatopoetiskt ord, dvs. uppkommet ur försök att härma fågelns läte; se under ALLA, sbst.1]
(mindre br.) om alfågeln: skria. De tyckte sig höra alfogel ”alla” utåt hafsbanden. Strindberg Hems. 203(1887). Alfågeln alade vid isbrädden. Ahrenberg Hihul. 170(1889).
