SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ALLHELGON l. ALLHELGONA l. ALLHELGONE, r.
Etymologi
[förkortadt för ALLHELGONA-DAG l. -TID (se d. o.); jfr bruket af TRETTONDE (i Finl. tretton) för trettonde dag jul, MIKAELI för mikaeli dag l. tid; jfr äfv. det likbetydande d. allerhelgen, nnt. allerhilgen, t. allerheiligen, eng. all hallown. — I Sverige tyckes allhelgona ensamt förekomma bl. ss. ortnamn (med underförstådt kyrka l. socken), men ingår ss. första led i en del ssgr]
(i Finl.)
a) allhelgonadag. Dagen före Allhelgon. F. Collan V. skr. 286 (1837). Allhelgonedag .. (Allhelgone). Meurman (1846).
b) allhelgonatid, tiden omkring allhelgonadag, lagliga flyttningstiden för tjänstefolk. Iikkala gästgifveri, der länsman gjorde det stora beslaget, sista allhelgona. Topelius Vint. I. 2: 14 (1867, 1880). Vid allhelgone fick jag ut hela min lön. Hertzberg Sak. Pyör. 91 (1886). jfr: Allhälgon. Freudenthal o. Vendell Est-sv. dial. (1887, under allhälgar).
Spoiler title