publicerad: 1898
ALLHELGONA- alhäl3gona~ l. -hel3-, i ssgr.
Ordformer
(alle helgona G. I:s reg. 1: 171 (1523); allehelgona Bureus Suml. 66 (c. 1600); allehelgonna Tegel G. I:s hist. 2: 44 (cit. fr. 1534); allehelgone Därs. 2: 42 (1622). allhelgone Dalin Arg. 2: 383 (1734, 1754), Branting Förf. (1827). — Angående de former, som äro påvisade i ssgen ALLHELGONADAG, se d. o.)
Etymologi
[af fsv. gen. pl. aldra hälghona, alhälghona (i ssgen alhälghona dagher, bildadt till nom. al hälghon, fattad ss. ett ord), alla helgons; urspr. användt i uttr. sådana som aldra hälghona dagher l. afton l. kirkia; jfr likbetydande t. allerheiligen, eng. all hallow(s) l. hallown]
ALLHELGONA-AFTON0300~20 [fsv. aldra hälghona aptan, alla hälghona apton; se AFTON 5] (numera bl. i historiskt arkaiserande stil) dagen före allhelgonadag. Om Allehelgone affton stormade (svenskarna) til Stadhen. Tegel G. I:s hist. 2: 42 (1622); jfr Celsius G. I:s hist. 542 (1753, 1792). Tänk det slaskade Allhelgone-afton! Dalin Arg. 2: 383 (1734, 1754). —
-DAG, se d. o. —
-HJÄLP~2, om en förr i Kalmar stift vid allhelgonatid upptagen, till fattigunderstöd afsedd afgift; jfr HELGONSKYLD. Denna Allhelgonehjelp har tillkommit genom öfverenskommelse enligt SynodalActerne i Calmare Stift d. 14 och 15 Sept. 1652. Branting Förf. (1827). Den afgift, som under namn af allhelgonahjelp utgår af hvarje skattlagdt matlag inom Kalmar stift, (skall) ej vidare .. utgöras. SFS 1890, nr 27, s. 3. —
-KRANS~2. (enst.) bildl. om skaran af alla helgon. Allhelgonakransen är icke fullsatt ännu. Thomander Pred. 2: 501 (1849). —
-KÖRS~2. [af t. allerheiligenkirsche; jfr fr. cerisier de la Toussaint; så kallas trädet, emedan det kan blomma ännu vid allhelgonatid] bot. trädet Prunus semperflorens. Berg. trädg. prisk. 10 (1894). —
-TID~2. [fsv. aldra hälghona tidh, alla helgona tijdh] tid(en) omkring allhelgonadag (se d. o. 1); jfr ALLHELGON b. Om alle helgona tiidh giiorde .. Oss elskeliige morten skinnare en redeliigh rekenskap. G. I:s reg. 1: 171 (1523). Höghtijdherne i Lule äro 6. Jul, Påsk, Böned(agen) Pingesd(agen) Pärsmessa störst, Bönedagarna Allehelgona tijdh. Bureus Suml. 66 (c. 1600). Emporagrius i KOF II. 2: 330 (c. 1655). Hallenberg Hist. 5: 158 (1796). Björkman (1889). —
-TRÄ~2. [så kalladt, emedan det erhålles bl. a. från Allhelgonaviken (Bahia de todos os Santos) i Brasilien, hvilken fått sitt namn däraf, att den upptäcktes allhelgonadagen år 1503] (knappast br.) benämning på veden af ett färgträd ur familjen Cæsalpineæ, möjl. kampeschträdet, Hæmatoxylon campechianum Lin. Allhelgona Träd (Allerheiligen Holz), växer på Bahama öarne, Jamaica och i Brasilien. Synnerberg (1815). —
-VECKA. (i Finl.) vecka(n) efter allhelgonadag, frivecka för tjänare, äfven om de icke flytta. Lönnrot (1874, under kissanviikko). jfr ALLHELGON b o. ALLHELGONATID.
Spoiler title
Spoiler content