SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ALLIANS al1iaŋ4s, sällan -an4s (Lundell (1893)), r. (m. Lindfors (1815), Dalin (1850), Lundell (1893); f. Nyström (1794); hos Dalin (1871) angifves ordet i allm. ss. m., men i bet. 3 ss. f.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
Etymologi
[af t. allianz, fr. alliance, vbalsbst. af allier, af lat. alligare, förbinda]
— jfr ALLIERA I.
1) förbund. — jfr DEFENSIV-, KVADRUPPEL-, OFFENSIV-, STATS-, SUBSIDIE-, TRIPPEL-ALLIANS.
a) abstr.: öfverenskommelse, särsk. mellan (oberoende) stater, om gemensamt uppträdande (i sht i krig); äfv. om dylik öfverenskommelse mellan olika politiska partier osv. Afsluta en allians. Öfverenskomma om l. ingå allians med ngn. Uppsäga l. bryta alliansen med ngn. Alliansen mellan Europas centralmakter. En allians mellan nykterhetsvänner och frireligiösa. Konungen i Dannemark .. hafuer wist (dvs. vetat) att H(ans) K(ungliga) M(ajestä)t med Pommeren war trädd i alliance. RARP 1: 154 (1631). Een säker Allians och förbindning. Därs. 2: 57 (1634). (Det påstods) at .. en Defensif och Offensif Alliantz emillan Pohlen och Moszcou wore sluten. OSPT 1687, nr 7, s. 3. En med Sveriges Crono uti alliance eller godt förtroende stående Puissance. 2 RARP 4: 35 (1726). Ryska Alliancens förnyelse (dvs. förnyelse af alliansen med Ryssland). Lagerbring Hist. V. 2: 26 (1780). Geijer I. 8: 320 (1838). (Napoleon byggde) sin .. politik .. på alliansen med Ryssland. Forssell Stud. 1: 101 (1871, 1875). (Horn) vågade icke afslå .. (tsarens) anbud om allians. Westrin i NF 6: 1512 (1883). (†) Den aliance Keisaren och det Österikische huset (dvs. familjen Habsburg) hafuer med Konungen i Pålen. RARP 1: 56 (1627); jfr 2. Engelandh treffade allience medh Frankerijke att antasta Flandern. RARP 7: 183 (1660). — bildl. Har tå hans sol gjort Alliance / Med mörker, (att) mer ej blänka. Odel Sincl. 55 (1739).
b) konkretare.
α) (mindre br.) om sammanfattningen af de villkor, under hvilka ett förbund afslutes; förbundstraktat. Thet bref Riksens Råd skref Rådet till i Poland, där uthi wij påminna them hålla alliancen och pacterne. RARP V. 2: 215 (1655). (Frågan) huru vida alliancerne blefvit efterlefvade. 2 RARP IV. 1: 52 (1726). Then förra Alliancen .. blef tå utarbetad under varande Riksdag. Därs. 442 (1727). jfr: Denna allians .. innehöll att i händelse af krig skulle .. (de tyska sydstaternas) krigsmagt ställas under konungens af Preussen befäl. Svedelius Statsk. 2: 258 (1868).
β) om sammanfattningen af till ett förbund förenade makter. Den wienska l. hannoveranska alliansen. Den heliga alliansens höga medlemmar. Tegnér 5: 278 (1822).
γ) [efter motsv. anv. af eng. o. fr. alliance] ss. benämning på vissa för ngt bestämdt ändamål bildade föreningar o. samfund. Den evangeliska alliansens hufvudsyfte .. är i korthet ”att utveckla och uppenbara de kristnas enhet”. Väktaren 1855, nr 7, s. 3 [efter eng. evangelical alliance]; jfr NF 4: 850 (1881). — jfr ALLIANS-HUS, -MÖTE, -TIDNING.
2) (mindre br.) släktskaps-, särsk. giftermålsförbindelse, i sht mellan furstliga l. adliga familjer. Aliance .. slecht, swågerskap, fryndskap. Swedberg Schibb. 249 (1716). Alla de, som äro så nära i alliance med Gref Vellingk, som Riksdags-Ordningen innehåller, måtte också vid detta tilfället taga afträde. 2 RARP 4: 516 (1727). Allianserna mellan Oldenburgska och Vendiska husen (hafva) varit ganska talrika. SDS 1897, nr 139, s. 2. — med afs. på börd, förmögenhet o. d. förmånlig förbindelse; (godt) parti. Detta giftermål skulle leda till bådas olycka, ”ty”, heter det, ”först gör han ingen allians därmed, och sedan har han intet medel, att de kunna subsistera”. E. C. Tegnér i Nord. tidskr. 1895, s. 23 (cit. fr. 1698). jfr MESALLIANS.
3) ss. namn på spel.
a) [efter t. allianz; namnet har uppkommit däraf, att en af de spelande kallar den af de öfriga, som innehar en viss kung, till medspelare] (föga br.) benämning på ett slags kortspel. Allians ..(,) Ett nytt i Tyskland uppfunnit Spel .. spelas på fyra man hand med en fullständig Kortlek af 52 kort. Lyckans talisman 6: 15 (1818). Dalin (1871).
b) om ett slags patiens. Nya pat.-bok. 51 (1858).
4) (bl. i ssgr) i utvidgad bet.: förening l. samverkan mellan olikartade ting för vinnande af ngt visst syfte. jfr ALLIANS-BRODERI, -MASKIN.
Ssgr (mestadels till 1): (4) ALLIANS-BRODERI103 ~002. (föga br.) handarb. Freja 1880, s. 110. Hagdahl Det bästa 184 (1885).
-FÖRDRAG~02. Svedelius Statsk. 2: 258 (1868).
(jfr 1 b γ) -HUS. (i Finl.) byggnad, där kristna af olika religiösa uppfattningar, i sht frikyrkliga, hålla sammankomster o. gudstjänst. HD 1886, nr 243, s. 2.
(4) -MASKIN~02. tekn. ett slags (förr använd) maskin för elektrisk belysning, baserad på samverkan mellan magneter o. dynamisk elektricitet. Forssman i NF 4: 380 (1881).
-MEDEL~20, pl. (numera mindre br.) subsidier. A. Cronholm i SKN 1841, s. 111 a.
(jfr 1 b γ) -MÖTE~20. (Att samla) kristne af olika religiösa uppfattningar .. till ett alliansmöte. Alliansmötet i Tammerfors 6 (1886).
-PLAN~2. —
-POLITIK~002. DN 1897, nr 9737, s. 2.
(jfr 2) -RING~2. [af det likbetydande fr. alliance] förlofningsring af guld- o. silfvertråd l. med två olikfärgade stenar. DA 1824, nr 133, s. 7.
(3) -SPEL~2. —
-STAMP~2. sigillstamp med alliansvapen. Lunds veckobl. 1887, nr 6, s. 3.
-SYSTEM~02. Schybergson 1: 282 (1887).
-TID~2. Allianstidens förkortande. Odhner G. III:s hist. 2: 336 (1896).
(jfr 1 b γ) -TIDNING~20. HD 1886, nr 243, s. 2.
-TRAKTAT~02. förbundsfördrag. RARP 6: 348 (1658). De Geer Minnen 1: 249 (1892).
(jfr 2) -VAPEN~20. [af t. allianzwappen] herald. Dalin (1871). Alliancevapen .. kallas ett äkta pars förenade vapen. Klingspor Handb. 6 (1887). Ryggstycket (till en stol) bär inom rika .. ornament, Hedvig Eleonoras alliansvapen. C. A. Ossbahr i Meddel. fr. sv. slöjdför. 1893, s. 92.
-VERK. (†) uppgörande l. afslutande af ett förbund. Under warande alliancewärck. RARP 8: 177 (1660). Hedengran (1729).
Spoiler title
Spoiler content