ALLIGATOR al1iga3tor2 (alliga`tor Weste), m.||(ig.) l. r.; best. -n ((†) -en Ödmann Stedmans dagbok 67(1800)); pl. -er al1igatω4rer l. 01—.
Etymologi
[af eng. alligator, uppkommet af spanska el l. al lagarto, ödlan, af lat. *lacarta för lacerta (se Murray); jfr t. o. fr. alligator]
krokodil af (det mest i Amerika förekommande) släktet Champsa; särsk.: arten Champsa lucius, kajman. Alligatorer (en art Crocodiler). Ödmann Wafers dagbok 59(1788). Äggen .. af Alligator smaka och lukta starkt af muscus. Därs. 60. Sundevall Zool. 101(1835, 1864). Kaimanen, eller, som han kallas i Nordamerika, Alligatorn (Champsa lucius) — krokodilen med gäddgapet — blir omkring 14 fot lång. Brehm III. 1: 32(1876). (I Florida,) der alligatorerna gassa sig i den af solen genombakade sanden vid flodernas stränder. Beckman Amer. 1: 22(1883).
Ssgr: A: ALLIGATOR-PÄRON1030~20. [efter eng. alligator-pear, en på förvridning beroende sidoform till avogado pear] bot. = ADVOKATPÄRON(se d. o.). Lindström Bates 183(1872).
-SKÖLDPADDA~020. [jfr eng. alligator-tortoise] sköldpaddan Chelydra serpentina. Scheutz Naturhist. 126(1843). Namnet alligators-sköldpaddor är ganska träffande, ty de hafva ovedersägligen .. mycken likhet med en alligator. Brehm III. 1: 16(1876). — Anm. Särsk. af sist anf. ssg förekomma äfv. former utan -s; se t. ex. NF(1875).
