1) (mindre br.) till ALLMÄN I 2 c β: offentliggöra; meddela allmänheten (ngt).
a) om skrifter: utgifva, publicera. Handb. 1693, s. 2. Wetterstedt .. lärer allmängjort sitt bref genom cirkulerande afskrifter. Trolle-Wachtmeister 2: 101(1816). Författaren (ämnar) allmängöra ett redan till största delen utarbetadt Sammandrag af Fäderneslandets Häfder. Geijer II. 1: Föret. 2 (1825). (Förtroliga bref böra) icke få allmängöras, så länge sådant kan personligen skada författaren. De Geer Minnen 1: 248(1892). jfr: Tankarnas allmängörande genom Tryck. A. G. Silfverstolpe i LBÄ 1: 35(1797).
b) om nyheter o. d.: bringa till allmänhetens kunskap. Sparre Frisegl. 183(1832, 1868). En maka för han med sig; en gemål, / .. Ännu får saken dock ej allmängöras. Runeberg 1: 283(1841). Förbud skall .. allmängöras genom dess införande i länskungörelserna. SFS 1891, nr 40, s. 2.
2) (föga br.) gifva allmän spridning l. användning l. giltighet åt (ngt). En allmängjord legal myntfot för det inländska myntet. Nordström i VittAH 19: 332 (1849). jfr Fock Fys. 166(1859).
