SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ALLMÄNNELIGEN al3~män2eli1gen l. -ligen1 l. almän4eli1gen, äfv. 03020 (allmä´nneligen Weste), äfv. ALLMÄNLIGEN al3~män2ligen, äfv. almän4-ligen, adv.
Ordformer
(-männelig(h)en (-menne-) G. I:s reg. 10: 78 (1535) osv. -männeliga (-menne-) G. I:s reg. 5: 175 (1528), Nehrman Pr. civ. 167 (1751), Strinnholm Vas. 3: 104 (1823; efter handl. af 1529). -mänligen Hallenberg Hist. 3: 320 (1793) osv. -menligen P. Brahe Kr. 57 (c. 1585). -menlige Svart Är. 44 (1560))
Etymologi
[fsv. almännelika, almänneliga; jfr isl. almenniliga, d. almindeligen; se för öfr. ALLMÄNNELIG]
Anm. Med afs. på förh. mellan ALLMÄNT, allmänneligen o. allmänligen jfr den i början af ALLMÄNNELIG förek. anm. Allmänneligen är dock (särsk. i bet. 1 a α) ngt vanligare än ALLMÄNNELIG o. förekommer äfv. ss. adv. till ALLMÄN, utan att den skärpning l. stegring i bet. inträder, som eger rum vid ALLMÄNNELIG.
1)
a) motsv. ALLMÄNNELIG 1 a; jfr äfv. d. o. 5.
α) af l. för l. hos alla; allmänt, öfverallt, allestädes; i (nästan) alla fall (jfr 4); med samma inskränkning i brukligheten, som angifves i anm. vid ALLMÄNT 1 a. Man menar allmänneligen, att det förhåller sig så; jfr 4. (Det) är almenneligen kunnogt. G. I:s reg. 10: 78 (1535). The .. gruffueliga eedher .., som nw almenneliga brukas. O. Petri Ed. (1539; i titeln). Konungen, .. hvilcken allmänneligen var hatad. Ehrenadler 303 (1723). Sägnen om Göternas utgång från Skandinavien .. (var) fordom allmänneligen antagen. Geijer II. 1: 72 (1825). (Den s. k. gamla psalmboken) begagnades .. allmänneligen vid gudstjänsten ända till 1819. Läseb. f. folksk. 537 (1892). — (föga br.) En allmänneligen läsbar bok. Geijer II. 1: Föret. 2 (1825).
β) (föga br.) samfäldt, enhälligt; gemensamt. (Recessen) war så allmenneliga .. aff allom beleeffuet (dvs. besluten). Tegel G. I:s hist. 1: 252 (i handl. af 1529); jfr Strinnholm Vas. 3: 104 (1823). Alle skola sig ombeflijta, at komma så tijdigt tilstädes, och så enhälligt infinna sig i Kyrkian, at the sin Synda-Bekännelse, allmänneligen giöra kunna. Kyrkol. 2: 5 (1686). Detta förslag, som snart allmänligen bifölls. Atterbom Minnest. 2: 244 (1849); jfr α.
b) (†) motsv. ALLMÄNNELIG 1 b: öppet, offentligen. (Han) bleff almenneligen .. till Keysare krönter. Willman Jap. 145 (1667). Jag är intet gerna mörkrädd, men nu måste jag allmänneligen tilstå, at jag det varit. Dalin Arg. 1: 102 (1733, 1754). — (ännu br.) i sht jur., närmande sig bet.: officiellt, af myndigheterna; jfr ALLMÄNNELIG 4, ALLMÄNT 4; vanl. ss. bestämning till ett passiv. Ej må något utrop ske, förr än viss dag thertil nämnd, och almänneliga kungiord är. UB 5: 4 (Lag 1734); jfr a α. Berörde mobilier (varda) härmedelst allmänneligen efterlyste. C. I. Hallman 432 (1782). Lundegård Stormf. 170 (1893).
c) (föga br.) motsv. ALLMÄNNELIG 1 c: på ett alla omfattande sätt, fullständigt. (Den norska landsdelen) Viken blef allmänneligen christnad under första året af kon(ung) Olofs tid. Svedelius Norge 74 (1866). (†) De Romerske Påfvar och deras Betjenter (voro) måne därom at allmänneligen hålla Folket i yttersta okunnighet. Botin Hem. 2: 46 (1756, 1789).
2) (föga br.) på ett allmängiltigt l. definitivt sätt; utan inskränkning; bestämdt; jfr ALLMÄN II j. Ho vet så alt, hvad hvar och en menniskio i verlden hafver händt, så at han kan allmänneligen försäkra (följande). Rydelius Förn. 198 (1721, 1737). Cavallin Ident. o. synt. satser 21 (1894).
3) (föga br.) motsv. ALLMÄNNELIG 3: i allmänhet, generellt. Förspr. t. 1 Pet. (Bib. 1541). Med tencke-grep kan fuller allmenneligen förstås alt thet, som en rett Logica .. biuder oss minnas til sanningenes .. vtletande .. Men jag pekar här besynnerligen på et stort hufvud-grep. Rydelius Förn. Föret. § 6 (1718, 1737). Du, som är professor allmänneligen i Historien, och enkannerligen i den Svenska. Atterbom Minnen 308 (1818). Hyltén-Cavallius Vär. 2: 199 (1868). — (mindre br.) Allmänligen talt. Ridderstad 3: 243 (1862).
4) motsv. ALLMÄNNELIG 5: i de flesta fall, i allmänhet, vanligtvis; stundom svårt att skilja från 1 a. G. I:s reg. 16: 94 (1544). Blåsyrans förening med jernoxid och jernoxidul kallas allmänneligen berlinerblått. Berzelius Kemi 2: 242 (1812). Ett tavtologiskt uttryckssätt anses allmänneligen som ett stort fel hos skriftställaren och talaren. Noreen Spr. stud. 52 (1895). — (mindre br.) i allmänhet, öfver hufvud taget. I vårt land (äro) de politiska begreppen .. allmänneligen i hög grad dunkla och outredda. Rydqvist Tid. 2: 92 (1840).
Spoiler title
Spoiler content